Idag hade vi uppe ett ärende i kommunstyrelsens arbetsutskott angående fyra lägenheter som Umeå kommun uppenbarligen äger (!) i Hemavan. Tydligen inköptes de år 1987 för att kunna erbjuda kommunens anställda möjlighet att hyra ”fjällstugor” till låga priser.

Nu måste lägenheterna renoveras till höga kostnader och förslaget från tjänstemännen var att istället sälja de fyra lägenheterna. Ett mycket vettigt förslag! Umeå kommun ska inte äga lägenheter för semestersyfte – varken i Hemavan, på Gotland eller i Thailand för den delen. Dessutom är det bara en procent (!) av de anställda som under årens lopp har haft möjlighet att utnyttja lägenheterna. Vill man hyra lägenhet eller stugor finns det ju privata uthyrare.

Umeå kommun har ju redan idag en begränsad budget för renoveringar av alla lokaler där vi har ordinarie kommunal verksamhet. Att då satsa pengar på att fortsätta äga lägenheter i Hemavan är en uppenbart felaktig prioritering.

Tyvärr ville inte Socialdemokraterna gå på tjänstemännens förslag och avgöra ärendet idag samt sälja lägenheterna, utan valde att återremittera ärendet till personalutskottet för ytterligare synpunkter.

Moderaterna yrkade på att ärendet skulle ha avgjorts idag, och att lägenheterna skulle säljas.

Förra veckan hade jag och några andra förmånen att träffa några av Umeås eventarrangörer, däribland arrangörerna av Brännbollsyran. Detta arrangemang som lyckas nå nya höjder varje år. 2015 slog man publikrekord med hela 13 000 sålda biljetter. De har haft en mycket bra utveckling. Vid starten 2013 (7000 biljetter) och sedan år 2014 (12000 biljetter).  Bra artister, rekordpublik och god stämning. För att få en uppfattning om antalet sålda biljetter kan man jämföra med andra evenemang som Nordic Rock (6000 biljetter), UxU (4500) och Umeå Open (1600). Brännbollsyran lyckades alltså komma upp i 15000, och siktar på nytt rekord år 2016. Kanske inte omöjligt då de har lyckats med en kanonbokning: världsstjärnan Sebastian Ingrosso.

Det här är mycket viktigt för hela Umeå – fantastiskt bra för besöksnäringen när många kommer hit från andra kommuner och andra delar av landet! Tummen upp för Brännbollsyran!

Stiftelsen Håll Sverige Rent arrangerar varje år under några veckor en nationell kampanj mot nedskräpningen: ”Vi håller rent”

Kampanjen är ett upprop mot nedskräpningen, som uppmuntrar människor att manifestera genom att plocka skräp i närmiljön. Skräpplockardagarna infaller på våren och i en gemensam aktion rensas då gator, skolgårdar och parker från skräp av förskolor, skolor, kommuner, föreningar, privatpersoner m.fl.

Du kan som privatperson själv engagera dig – gå in på hemsidan för Håll Sverige Rent och registrera dig idag. Det har jag gjort. Dra ditt strå till stacken för ett renare Umeå!

Helgen har varit lugn och det var välbehövligt. Inga inplanerade möten. Men nu är det en ny vecka och på ”schemat” står bl.a. kommunstyrelsens arbetsutskott, näringslivs- och planeringsutskottet, möte med Umeås brottsförebyggande råd – UmeBRÅ, träff med företagare samt två strategidagar med Blå Vägen-föreningen i Lycksele. För att nämna några saker.

På återhörande!

Umeå kommun bryter numera mot riktlinjerna för hur man i Kommun-Sverige redovisar balanskravsresultatet. Det var kontentan av tisdagens kommunfullmäktige. Tyvärr brydde sig inte lokalmedia om att belysa denna häpnadsväckande nyhet. Som jag tidigare redogjort för så går Umeå kommun minus för andra året i rad, men detta år tänjer man dessutom lite på redovisningen och kan därför redovisa att man betalar tillbaka på tidigare underskott trots att kommunen borde behöva betala tillbaka ytterligare 88 miljoner kr (!!!) i underskott.

Bakgrund. En ytterst viktig fråga som vi debatterade och beslutade om vid senaste KF i tisdags var hanteringen av Årsredovisningen för 2015. För första gången sedan jag kom in i fullmäktige år 1998 hade vi moderater ett annat yrkande gällande hanteringen av balanskravsresultatet. Normalt konstaterar vi ju bara hur det har gått. Men inte denna gång – vi från de fyra Allianspartierna föreslog bl.a. följande:

att posten ”synnerliga skäl” (projekt utöver budget) på 88 mkr utgår ur balanskravsutredningen

Som påpekades både i tjänsteskrivelsen, och i revisorernas berättelse, så bryter vi mot de rekommendationer som RKR (rådet för kommunal redovisning) har meddelat hösten 2015. I informationen görs en uppräkning av poster som ska ingå i beräkningen av balanskravsresultatet. Dessa utgör en fullständig uppräkning vilket medför att synnerliga skäl inte får ingå. Ev synnerliga skäl får hanteras på rader efter balanskravsresultatet. Rådet för kommunal redovisning har som huvuduppgift att främja och utveckla god redovisningssed i kommuner, landsting och kommunalförbund i enlighet med lagen om kommunal redovisning. Årsredovisningen skall upprättas i enlighet med iakttagande av god redovisningssed. RKR avgör i rekommendationer och information vad som utgör god redovisningssed.

Men det gör inte Umeå kommun numera!

Vi får alltså inte använda posten ”synnerliga skäl”, som ett sätt att smita undan balanskravsresultatet och eventuella krav på återbetalning av underskott som vi dragit på oss. ÄVEN om vi har gjort vissa avsättningar under tidigare år. Detta gjordes ju som bekant före lagändringen som medgav RUR (resultatutjämningsreserven). Numera är detta förhållningssätt inte längre tillåtet. Därför yrkade vi från Allianspartierna på att vi ska ta bort posten synnerliga skäl, och att balanskravsresultatet justeras därefter.

Detta kanske låter ointressant. Men det är extremt viktigt. Och ingen av de lokala tidningarna skrev en rad om det……..

Därav denna blogg. Den nya generationen av socialdemokratiska politiker i Umeå verkar inte bry sig särskilt mycket om kommunal ekonomi. Milt uttryckt.

.

Sådär, det här veckan hade ett högt tempo, inte minst med ett av de mer intensiva kommunfullmäktigesammanträdena som har genomförts på senare år. Både dagar och kvällar har förövrigt gått i politikens tecken med något undantag. Nu lite efterlängtad helg. Har just kommit tillbaka efter 60 minuters träning på IKSU Plus, och det var riktigt mycket folk där. Kul att se att så många fokuserar på att ta vara på sin hälsa. Nu dusch, därefter middag i hemmets lugna vrå.

Trevlig helg på er!

Jag ska väl börja med att skriva att inlägget inte är något aprilskämt. Jag vidhåller min linje att inte ägna mig åt sådant som politiker. Så var det sagt.

Däremot tänkte jag skriva om att jag numera finns på en ny arena (för egen del) gällande sociala medier: Snapchat. Vi får se hur det utvecklas. Jag registrerade mig där för några dagar sedan, och ni kan följa mig under användarnamnet: anders.agren

Det finns fördelar och nackdelar med sociala medier. De kan fylla olika funktioner beroende på hur de används, och deras betydelse kan skifta över tid. Vem vet vilka av de sociala medier som idag är populära som fortfarande finns om låt oss säga 5 år? För egen del använder jag i varierande grad Instagram, twitter, facebook och bloggen. Började tidigare med Tumblr och Flickr, med det har jag mer eller mindre lagt ned sedan något år tillbaka. Sedan har jag märkt att det finns en och annan som har synpunkter på mina uppdateringar och vad man egentligen borde ha för uppdateringar. Det kan vara att jag skriver för mycket om politik, att jag skriver för lite om politik, att jag inte ska lägga upp träningsbilder, att jag inte ska lägga upp bilder på vilken/vilka böcker jag för tillfället läser….. Ja, slutsatsen är att oavsett vad man gör så är det alltid någon som hittar något som är fel. Därför bryr jag mig inte om sådant. Det bästa och mest vettiga råd man i det läget kan ge till vederbörande är – om du inte gillar det hela, sluta följ mig. Ingen är tvingad att följa mina uppdateringar.

I senaste utgåvan av boken ”Grattis! Du är förtroendevald” från 2014 av fd chefredaktören på Dagens Samhälle Lena Hörngren finns det ett helt kapitel om sociala medier och politiker. Jag var – och är – glad över att vara den politiker som i boken fick utgöra exempel på hur en förtroendevald politiker kan använda sociala medier i dagens mediesamhälle. För att komma ut med sitt politiska budskap, men samtidigt varva det med personliga uppdateringar utan att bli för privat.

Jag tror att det är viktigt att som politiker alltid vara öppen för nya möjligheter, ny teknik och nya sätt att kommunicera med väljare. Allt färre unga använder tex Facebook, som numera blivit en plats för de äldre. Snapchat är något som används av framförallt de yngre även om det verkar kunna vara på gång att ändras. Som politiker tycker jag att det då är rimligt att även jag finns där.

Det finns politiker som väljer att knappt synas i sociala medier. Som verkligen ligger lågt. Det är också ett val. Jag har valt en annan väg.

En fråga som har blivit högaktuell de sista månaderna är frågan om eventuella storregioner kopplat till landstingen och regional utveckling. Utredarna har som bekant föreslagit att en av de nya regionerna ska bli i norr, bestående av Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland. Hur det blir med detta återstår att se. Men hur som helst så pågår det intensiva diskussioner och överläggningar på olika nivåer om det nu faktiskt skulle bli verklighet med dessa planer. Frågor som var regionens ”huvudstad” och länsstyrelse ska vara placerad, regionparlament, regional utveckling, administration mm.

Med anledning av detta ställde jag två frågor till Hans Lindberg (S) i samband med fullmäktige i tisdags. Tyvärr ville Lindberg inte ge svar på någon av frågorna.

De aktuella frågorna var:

– Vilken stad anser du är bäst lämpad att bli huvudort i en eventuell ny storregion i Norrland bestående av Västerbotten, Norrbotten, Västernorrland och Jämtland?

– Stämmer det att ni redan har förhandlat bort sådant som residensstad, regionparlament, administration och annat

Men inga svar, på dessa väldigt enkla frågor att ge besked om.

Lite beklämmande att Lindberg inte kan stå vid min sida och ta strid för Västerbotten och Umeås intressen. Vi har ju noterat att övriga politiker i norra Sverige är på tårna och kämpar för sina län och sina intressen. Exempelvis Niklas Nordström, socialdemokratiskt kommunalråd i Luleå. Han gör ju sin plikt – han kämpar för Luleå och Norrbottens intressen. T.o.m. Inge Andersson (S), KSO i Boden, har gått ut hårt i debatten och föreslagit att deras kommun ska ta på sig rollen som huvudort. Och jag och moderaterna kämpar ju såklart för Västerbotten och Umeå. Men Hans Lindberg (S) har ingen uppfattning om vilken stad som är bäst lämpad utgöra ”huvudstad” .  Här hade det varit bra om vi kunde ha stått politiskt enade på lokalplanet åtminstone.

Detta är viktigt för Umeå, för länet. Tidigare generationer av Umeåpolitiker har kämpat för att stärka Umeå, vårt län, kämpat för FLER etableringar, fler jobb. Den nya generationen lokala S-politiker kämpar tydligen för att ge bort så mycket som möjligt. Innan de officiella förhandlingarna ens har startat. Helt obegripligt. Ett ingångsvärde i en förhandling borde ju vara att inte på förhand ha gett bort allt som ska förhandlas om.

Vi kunde nyligen se intervjuer med länsråden i de olika Norrlandslänen. Alla intygade vikten av att exempelvis ha regionhuvudstaden i just sitt län. För självklart spelar det stor roll. Alla fattar det. Men Socialdemokraterna i Västerbotten har tydligen redan sålt ut oss. Regionrådet Erik Bergkvist (S) har ju gång på gång, i både tidningar och tv förklarat att det inte är av intresse att Umeå ska vara residensstad – för att Umeå/Västerbotten redan har så mycket.

I VK, samma dag som jag hade en radiodebatt i P4 med Hans Lindberg förklarade han att ”förhandlingar har inte börjat” – men medgav samma dag i själva radiodebatten ”att förhandlingar pågår”.  Redan i december 2015 skrev Hans Lindberg och andra ledande S-länsföreträdare i en vida spridd debattartikel att det endast var regionsjukvården som var av intresse för Västerbotten. Så även om vi inte får raka svar, går det ju lätt att räkna ut hur det ligger till.

Och ja, då har (S) gett bort hundratals kompetenta och viktiga arbetstillfällen till andra städer i norra Sverige. Utan att vi övriga partier har varit inblandade i överläggningarna.

Det är ett oansvarigt agerande.

Idag hanterade vi ärendet om strategisk plan i Umeå. Jag kan bara djupt beklaga att det blev fullständig oenighet om detta ärende.

Till skillnad från de senaste övergripande dokumenten som antagits i fullmäktige under….låt oss säga 30-40år…. – som vi har lyckats nå bred enighet om – så fick fullmäktige idag ta ställning till FYRA (!!!) olika förslag till strategisk plan. Nu vann de rödgröna slaget – Umeås historia av att finna breda blockövergripande ställningstaganden verkar numera vara ett minne blott med den nya generationen av socialdemokratiska ledare. Huvudfokus är att alla socialdemokratiska nämndsordföranden ska vara nöjda – enighet över blockgränserna har noll prioritet.

Nedan ses mitt inlägg i debatten. Som vanligt gäller att det talade ordet gäller – hann inte med hela inlägget. 

Ordförande!

Jag yrkar bifall till den alternativa strategiska planen, som stöds av Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna.

Kan bara beklaga det sätt som Socialdemokraterna har valt att hantera processen för att ta fram den strategiska planen. Vi har historiskt försökt vara överens i de stora penseldragen, när det gäller Umeås utveckling. Detta har varit en styrka, och ett närliggande exempel var när vi tog fram de två fördjupade översiktsplanerna för Umeå, och de centrala stadsdelarna som klubbades i KF år 2011. Två planer där vi i stort sett var helt överens om tagen. Ganska unikt, och viktigt i övergripande frågeställningar.

Idag har vi så mycket som tre olika strategiska planer att ta ställning till. Tre.

Allt detta för att Socialdemokraterna kom på den intressanta lösningen att bryta sättet på vilket ärenden bereds i svenska kommuner. I Sverige bereds ärenden av tjänstemännen – sedan fattar politikerna beslut. Den socialdemokratiska fullmäktigegruppen valde helt sonika att skriva ett eget förslag till strategisk plan, utan att tjänstemännen fick bereda frågan. Och vi som skulle vara styrgruppen för arbetet med att ta fram planen  – KSAU – fick ett färdigt förslag från (S). Jag beklagar detta – vi moderater är pragmatiska och ser till kommunens bästa, och är vana att göra upp med (S) i de stora frågorna. Men det här arbetssättet vittnar INTE om att de styrande i S är intresserade av breda överenskommelser.

Nog om det.

Nu till innehållet. Vi har alltså valt att lägga fram ett eget förslag tillsammans med Liberalerna och Kristdemokraterna.

Syftet med planen är att kommunen ska ha en samlad strategi för att bl.a. kunna nå tillväxtvisionen om 200 000 invånare senast år 2050. För umeåbor, medarbetare i kommunen, investerare, beslutsfattare på olika nivåer och andra läsare av strategiplanen ska det vara tydligt vilka ambitioner och vilka områden som Umeås kommunledning prioriterar för att utveckla kommunen på ett framgångsrikt sätt.

Bakgrund

Umeå växer egentligen för lite. Med drygt 120 000 invånare är Umeå den största kommunen i Norrland, men i ett europeiskt perspektiv är Umeå fortfarande en relativt liten stad. Det är viktigt att komma ihåg. Umeå växer för långsamt i förhållande till riket.

Det var också därför jag nyligen skrev en debattartikel i VK, där jag efterlyste behovet av en offensiv tillväxtpolitik! Umeå har för svag tillväxt i förhållande till riket, men alltför få är medvetna om det i den allmänna debatten. Många politiska partier i Umeå verkar ta tillväxt och framgång för given. Man rycker på axlarna, och det verkar nästan som att luften har gått ur efter kulturhuvudstadsåret 2014. Det är ett allvarligt bekymmer.

Varför ska då Umeå kommun fortsätta växa? Varför är det viktigt? Låt oss genast slå fast att storleken spelar roll. Norra Sverige behöver en stark tillväxtmotor. En kommun som tar på sig ledarskapet i norr och som har förmågan att dra till sig nödvändiga infrastruktursatsningar och företagsetableringar.

Allt fler människor bor i städer. Urbaniseringen är en stark drivkraft. Vid 1900-talets början bodde ca tio procent i städer. Sedan år 2006 bor hälften av jordens befolkning i städer och forskare bedömer att upp till 70 % av världens befolkning kommer att vara bosatt i städer om 30 år.

Umeå måste bli en vinnare i denna urbaniseringstrend. Det mesta talar för fortsatt geografisk koncentration av boende, företag och arbetsplatser. Människor söker sig till människor. Fler invånare innebär ökad mångfald. En ökad befolkning leder till större arbetsmarknad och bättre karriärmöjligheter. Fler företag kommer att etablera sig här, vi kommer få se en kraftig jobbtillväxt och det leder i sin tur till ökade skatteintäkter – vilket säkrar välfärden.

Moderaternas ambition är att utveckla Umeå till en modern urban miljö där människor kan förverkliga sina livsprojekt i en fördomsfri miljö. I en kommun där fler mår bra, tror på sig själva och vågar gå sin egen väg kommer fler människor också att kunna förverkliga sina drömmar. Självfallet ska vi parallellt erbjuda attraktiva livs- och boendemiljöer utanför staden. Umeå har en omgivande landsbygd som erbjuder ett välkommet komplement till stad och tätorter.

Umeå kommun växer alltså för långsamt. Storlek spelar roll. Alla jobb behövs – privata, statliga, kommunala liksom inom landstinget. Vi måste de kommande åren fortsätta bygga stad, förnya och utveckla Umeå. Vi får aldrig stå still.

Fram till 2028 finns flera yttre faktorer som påverkar Umeå kommuns förutsättningar för framtiden. Globalisering, urbanisering, digitalisering, klimatförändringar och migration, är några av dessa . Följande tio områden är av särskild betydelse under den kommande perioden, som vi från M, L och KD vill lyfta fram:

1. Ett utvecklande företagsklimat ger tillväxt. För att nå kommunens tillväxtmål krävs cirka 35 000 nya arbetstillfällen, främst inom tjänstesektorn. Varje dag fattas nya beslut om var företag ska etablera sig och människor ska flytta. Inför varje sådant beslut måste Umeå framstå som det mest attraktiva alternativet.
2. Bostadsbyggande – attraktiva livsmiljöer både i stad och på landsbygd

   I Umeå råder bostadsbrist. De närmaste åren ska bostadsbyggandet öka från dagens ca 1000 bostäder till åtminstone 2000 per år. Detta för att ”bygga bort” det underskott som har skapats genom att det under en lång rad av år bara har byggts hälften så många bostäder som behovet har varit. Bostadsbyggande i Sävar, Holmsund/Obbola och Hörnefors ska främjas. Områdena ligger på rimligt pendelavstånd från centralorten och har förutsättningar för en bra kollektivtrafik samt goda sociala miljöer. Goda tillväxtmöjligheter finns också inom befintliga byar inom en rad stråk som pekas ut i den tidigare av KF antagna Fördjupningen för Umeå.

    

3. Valfrihet

   Att få välja skola och förskola skapar trygghet. 3 av 4 föräldrar och elever anser det vara positivt att kunna välja skola. Valfriheten i skolan ska värnas. Det ska finnas lättillgänglig och relevant information om alla skolor och om vilka fristående och kommunala utbildningar som erbjuds i kommunen, så att det blir lättare för föräldrar och elever att välja skola. Det finns ett egenvärde i att individen kan välja skola själv – och inte styras av beslutsfattares godtycke. Därför bör val av skola bli obligatoriskt.

    

   Att veta att man får bra vård när man blir gammal och sjuk skapar trygghet. Allt fler anser att det är rätt att kunna välja och välja bort sin vård- och omsorgsgivare. 90 % anser att valfrihet inom äldreboende är viktigt. 81 % anser att valfrihet inom hemtjänst är viktigt. 90 % anser att man ska kunna välja bort en vårdgivare man inte är nöjd med.

    

4. Jämställdhet en strategisk framgångsfaktor

   Här finns det en stor potential för utveckling under den kommande perioden. De norra delarna av vårt land har länge haft problem med att lyckas attrahera kvinnor i samma utsträckning som städerna i södra Sverige. Det är ingen nyhet att arbetsmarknaden för kvinnor i norra Sverige därtill är kraftigt orienterad mot offentlig sektor. Här behövs en förnyelse av arbetslivet med fler val av olika arbetsgivare för att göra Umeå och vår region mer intressant.

    

   Jämställdhetsfrågor ska prioriteras i det kommunala arbetet.

    

5. Regionalt ledarskap

   Ensam är sällan stark, och det är därför viktigt att kommunen verkar på de arenor och i de sammanhang som är gynnsamma för jobb och tillväxt i Umeå. Världen är föränderlig och vi måste hela tiden pröva de samarbeten vi ingår i för att se hur vi får fler jobb, fler satsningar och fler investerare till vår region. Detta gäller såväl regionalt som nationellt.

    

6. En modern arbetsgivare och välfärd i toppklass

   En viktig del i kommunens attraktivitet är att vara en modern och god arbetsgivare. Umeå kommun står inför stora rekryteringsbehov. Av landets 290 kommuner hamnar vi på dåligt till när det gäller sjukfrånvaron. Det är ett misslyckande. Sedan 2011 ökar sjukskrivningarna hos de anställda.

    

7. Infrastruktur

Avgörande för att stärka Umeå som tillväxtmotor i norra Sverige är kommunikationsmöjligheterna med omvärlden. Goda flygförbindelser till Stockholm och vidare ut i världen A och O. Nyligen genomfördes en utbyggnad av Umeå Airport. Nästa steg måste vara att fullfölja planerna på nästa etapp, där tanken är att bygga på med ytterligare en våning på flygplatsbyggnaden. En uppgradering av den nuvarande flygplatsen är helt nödvändig för att Umeå ska kunna erbjuda ett starkare nav i det nationella och internationella flygnätverket. Ambitionen måste vara regionalt flyg från Umeå Airport till städer i norra Skandinavien, liksom direktlinjer till några centrala europeiska städer.

Viktigt för en bättre infrastruktur i norr är Norrbotniabanan som skulle bidra till en viktig länk för Umeå norröver men även knyta ihop Sverige med Finland och nordvästra Ryssland. Tillsammans med Botniabanan och Tvärbanans upprustning läggs med Norrbotniabanan den sista pusselbiten i ett komplett järnvägsystem längs Norrlandskusten. Systemutbyggnaden ger möjligheter till effektivare godstransporter och arbetsmarknadsregionerna vidgas i betydande utsträckning. Byggandet av Umeås ringled pågår och Västra Länken återstår att färdigställa. Det är viktigt att hela ringleden snarast fullföljs.

Förbindelsen mellan Finland och Sverige över Kvarken blir också viktigare. Midway Alignment of the Bothnian Corridor är ett EU-projekt som skapats för att främja förbindelserna mellan starka, snabbt växande, internationellt betydande regioner som behöver bl.a. en levande färjetrafik (i detta fall Österbotten och Västerbotten). Målet är att förbättra transportrutterna och stödja det existerande multimodala TEN-T nätverket där flera olika transportformer (hav, landsväg, järnväg) redan aktivt används. Förbättrade förbindelser skapar även förutsättningarna för ekonomisk tillväxt och ökat samarbete mellan Vasa och Umeå och dess tillhörande regioner.

 8. Stärk besöksnäringen Arbetet med att stärka Umeås roll som regionalt handels- och servicecentrum fortsätter. En stor och växande näringsgren är handel/restaurang som till stor del är frukten av Umeås snabba tillväxt. Turism och handel är områden där många unga får sitt första jobb, något som är viktigt för möjligheten att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Kommunen måste bli bättre på att locka till sig såväl turister som arrangemang och konferenser. Det gäller att ta tillvara de möjligheter som kulturhuvudstadsåret öppnat.Intresset att besöka Umeå förstärks med öppnandet av IKEA liksom shoppingcentret Avion shopping med ca 90 butiker. Viktigt är samtidigt att centrumhandeln kan fortsätta utvecklas och stärkas. Shoppingturism ökar i takt med att handel och turism samarbetar allt mer. Av detaljhandelns försäljning består hela tio procent av de pengar som turister spenderar.

9. Kultur och fritid i toppklass

Fysiska aktiviteter, idrott och stimulans för folkhälsan utgör viktiga inslag i en modern och växande kommun. Strategiska investeringar ska göras inom detta område, i synnerhet i samarbete med det privata näringslivet. Föreningarna fyller en mycket viktig funktion i utvecklingen av Umeå. Det ger oss samtidigt möjligheter att ytterligare profilera Umeå som en attraktiv ungdoms- och idrottsstad. Umeå ska fortsätta vara en attraktiv stad är att människors olika behov av kulturella värden kan tillfredsställas. Effekterna av Kulturhuvudstadsåret ska vi bygga vidare på.

10. Den hållbara staden

Umeå ska vara en kommun som sätter värde i en bra miljö med ren luft, friskt vatten och levande grönområden. En bra miljö är en förutsättning för att människor ska ha god hälsa, men den påverkar också upplevelsen av livskvalitet. Därför är det en viktig faktor för en stads attraktionskraft och i förlängningen för dess möjlighet att utvecklas och växa. En tätt byggd stad ger mindre miljöbelastning jämfört med utspridda städer och landsbygd. Men utbyggnaden behöver ske på ett sätt som är långsiktigt hållbar.

För att uppnå det krävs en utbyggnad av kollektivtrafik i kombination med ökade möjligheter att gå och cykla. För kollektivtrafiken är ökad turtäthet är ett viktigt inslag för att göra det mer attraktivt att åka buss. Kollektivtrafikåkandet har ökat med 40 % bara på några år och vi ser även positivt på att fortsätta satsningen med elbussar. Byggandet av en bro mellan Lundåkern och Bölesholmarna är på väg att genomföras, vilket främjar miljövänliga kommunikationer över älven.