Acne Vulgaris är ingen lek.
Nu menar jag inte lek såsom att tex bygga med klossar eller playmobilsjörövarskepp.Var jag övertydlig? Känner du att jag förminskade dig genom att utgå från att du är tossig i hjärnan?, ja, det dära gråslibbidibbiga under permanenten och kraniumet.
Förlåt. På nyktraste allvar. Förlåt. Kära hjärtanes. Nu känner jag mig som en smutsig gris.
Innan jag avkläder mig den svinadräkt jag ibland bär, så måste jag grymta ur mig en övertydlighet till. Är det okej med dig?
Acne Vulgaris är ju finnar lille rackare där. Visste. Du. Inte. Det? Nu vet du.
Nästan alla har haft finnar. Var tredje tonåring ser mer eller mindre ut som en pizza i ansiktet emellanåt. Ja, inte en fräsch vegpizza då, med ruccolasallad, tomat och mozzarella , utan mer…calzone?
Hör upp!
Jag raljerar inte. För jag kan med nästan 100% säkerhet säga att jag haft mer finnar än dig. Jag tror faktiskt, att om jag då,hade orkat, så hade jag kunnat få något slags stipendium för mitt köttmos till ansikte.
Jag skojar inte.
Lyssna nu ( eller, du läser ju detta, så det blir ju helgalet att säga lyssna i en skriven text. Dumma dumma jag. Du ser inte detta, men just nu agar jag mig själv med täckstiftet) Jag vet hur det känns att vilja ta livet av sig pga av det överjävliga helvete som finnar kan vara.
Jag Säger inte att det är ett helvete att ha finnar, det behöver givetvis inte upplevas så, men jag vet att de kan totalt fräta sönder livslusten för en del.
Det gjorde dom på mig.Jag ville på allvar dö.
I min kamp mot finnarna så:
– Använde jag varendaste receptfritt preparat apoteket kunde frambringa
– Lade jag potatisskivor som legat i vatten ett dygn på finnarna( Ja. Jag ställer också den frågan.Varför då?)
– Skar jag sönder dem med rakblad (Blood & Boil)
– Doppade jag mitt ansikte i iskallt vatten. Höll andan. Stod sen i mörkret, då jag släckt ned belysningen. Tände lampan. Daskade en sträv handduk mot ansiktet 1000 gånger. Ställde mig framför spgeln med slutna ögon. Öppnade dem. Ville bara dö. dö. DÖ.
– Bad till Gud.
-Övervägde att be till Satan.
-Åt tetracyklin som doktorn skrivit ut.
-Fick mera tetracyklin.
– Och mer..
-Solade solarium.
-Köpte clerasil täckstift
– Kom i kontakt med en gammal dam som hade nån jättemärklig lösning i enliters flaskor. De skulle rädda mig sade hon. Det gjorde dom inte.
Det fanns inget slut på helvetet. Finnarna frätte sönder mig, och jag började utveckla grava drag av djup depression. Det var få som märkte det. För att överleva så blev jag en sådan typ av människa som alltid skojade.
Har du byggt en koja någongång? Jag byggde en, i en garderob. Efter dagens åtagande, kröp jag in i min koja och kunde stanna där i 4 timmar. Ja. Jag har kommit ut ur garderoben nu.
Och nej. Jag låg inte där och självbefläckade mig. Jag låg där och bad till Gud.Som aldrig svarade. Jag var 21 år gammal. Acne Vulgaris hade tagit över mig, och jag hade inga krafter att stå emot längre.
Det finns sjukdomar och så finns det åkommor. Man dör inte av finnar, men man kan dö av depression. Till sist kommer man till en punkt då man inte orkar längre, så därför. Underskatta aldrig ”triviala” åkommor som finnar. Gör inte det. Håll koll på hur din tonåring mår.
För en del människor slår de lika hårt som vad-som-helst-för-annan-sjukdom.
Jag minns att jag såg en film med Matt Dillon under den här perioden. Filmen hette singels. Jag hade EN önskan. En enda önskan. Att jag, precis som Matt Dillon, skulle kunna vakna i en soffa,bara klä på mig och gå ut.
Det önskade jag. Förstå. Jag behövde säkert uppemot en timme för att ens våga mig ut genom dörren.
Från toaletten.
Steget att gå ut, alltså gå ut. Det var ofta ogenomförbart. Jag såg på andra människor och avvundades vad de hade.Eller, vad de inte hade.
Jag kunde notera om någon hade en finne inom loppet av en mikrosekund. Min blick var som en falks. Inte för att vara skadeglad, utan för att jag sökte efter bevis på att jag inte var ensam. Än i dag noterar jag sådant. Inte medvetet, men 7 års varande blödande inferno, gav mig denna förmåga.
Till sist, då jag inte orkade längre så var det en doktor som såg in i denna ynglings själ. Du vet, jag visade aldrig någon hur jag mådde. Till och med inför läkarna så uppvisade jag en attityd som sade -”jo, det är ju lite besvärligt…det är det”
Gud kom som en vit tablett.
Roacutan. Mirakelkuren. Med ett gäng biverkningar. ” Du kommer att få en persikohud efter detta” Ja, han sade så. Och kan du förstå hur det kändes att för första gången känna en strimma av hopp?
En biverkning var att jag fick vitt skägg. Roacutan gör att huden blir torr.
Nedanstående citat är autentiskt.
” Åh fan. Var det hudrester du hade i ansiktet? Trodde det var vitt skägg”
Jag kan skratta åt det här nu. Jag skrattar ALDRIG åt någon med finnar. Man kan skoja om allt,men var aktsam. Bakom ett finnigt leende kan dölja sig en clown med rakbladet mot halspulsådern.
Dagens partytrick – Tag ett saftigt majskorn. Placera det mellan tumme och pekfinger. Försök att dölja det väl, samtidigt som du pressar det mot kinden.
Splash.
