Några tappra hänger kvar.
Övrig har förmodligen bättre smak alternativt är högreligiösa
och i avsaknad av humor.
Vad vet jag.
Mitt mål har varit, att nästintill i blod, skriva ett inlägg per dag.
Naturligtvis har detta resulterat i skiftande kvalitet på de ord
som med furiöst hat manglats ner.
Nu ljög jag lite.
Inte alltid härskar hat.
Ganska sällan faktiskt. Egentligen mest då jag tänker på orättvisor
som djur och människor exponeras för. Jag tänker såklart på köttindustrin och det religiösa förtryckandet mot homosexuella.
Men man kan inte krama en citron hur länge som helst. Till sist finns bara fruktkött kvar. Det blir litet sting i groggen då. Eller hur?
Jag ställer mig frågan som är av adekvat natur.
Är detta fel forum för mig?
Ska jag sänka ribban till en höjd jag behärskar?
Ska jag öka dekadensen, snusket , de amoraliska inslagen och sikta på att bli vräkt?
Ska det predikas vildare, eller är det dags att stänga butiken helt enkelt?
Jag vet inte.
Jag vet att några blir färre och
då endast äckelgodisarna finns kvar i gottepåsen, ja, då är det dags att
skaffa en ny.
Är det inte så?
Nej!
Du, tappra läsare är inte äckelkaramellen! Självklart inte.
Du är lakritsfudge.
Min favvokarra.
Det var en metafor som hördes illa, det ser jag, men
givetvis så åsyftades bloggen.
Din lille filur där.
Misstro mig om så elaka tankar.
Jag är verkligen inte filantrop.
Men jag är ej heller misantrop.
Jag är mest sugen på att läsa till präst.
Inte för att predika, utan för att få lägga mina fiender i vigd jord.
Hur fräsigt vore inte det.
Att med jordfräs plöja ner dem.
En efter en, efter en.
Synd egentligen att jag som typ inte har nån fiende jag vet av.
Nu tappa jag den röda tråden
och vita linor sysslar jag absolut inte med, så
jag tänker att jag måste fundera på de frågeställningar jag
krystade ut. Som en jätteelefantbebis.
Typ gjorde lite ont.
Nej.nej nej nej. Inte knapsu.
Aldrig knapsu.
Hålla på att grina hit å dit, det onda
eller ”ajaj” om vi ska prata bebisspråk (varför vi nu skulle göra det?)
är givetvis att det gör ont att formulera så välformulerad frågeställningar.
Fattar du vilken prestation bara det var?
Fattar du inte är du inte min kompis.
Okej…..Min förlust.
Då fick vi det sagt också.
Nu tror jag minsann jag ska gå och dricka ljummet vatten i ren
självspäkelse.
Godnatt.
