Kände mig sugen på att gny och gnälla idag.
Ansåg mig berättigad till en hel lång missnöjesrapport.

Medan andra kämpar på riktigt.

Där livet är så djävulskt orättvist.
Där människor lider.

Man vill bara gråta.

Jag vill be till Gud
men jag ser bara vågorna.

Jag vill skänka ord av hopp,
men jag äger dem inte.

Jag bara hoppas
att det ska bli bra
att jag tänker på detta lilla barn.

Att jag försöker be en bön
även om den är tvivelfylld.

Jag önskar det fanns något endaste pyttelitet
man kunde bistå med.
Men jag tänker på mina vänner,
jag tänker att det MÅSTE bli bra.

Jag tänker att Gud faktiskt borde lyssna
för det gäller ju en liten.

Om vi vuxna fuckar upp precis allt,
skövlar härjar och förstör allt i vår väg,
så är de små helt oskyldiga.

Jag önskar jag hade tro som ett senapskorn.

Jag hoppas någon lyssnar även om den är mindre än så.

För detta känns för jävligt.

Du känner säkert en.
Du vet, en sådan där torrboll.
Moralkärring.
Glädjedödare.

En sådan där som säkert är religiös.
Alternativt frekvent besökare på AA.

Du vet vad jag talar om.

En nykterist.
Tvi.

Alltså, en nykterist är så torr så den självantänder.
Det är säkert.

En riktig karl ska ha sig en jävel emellanåt.
Så är det bara.
Vad en riktig kvinna skall ha kan väl inte jag svara på. Jag är ju en riktig karl.
Men människan behöver lite sprit.
Det är ett faktum.

Sprit.
Det låter lite hårt. Lite kallt. Lite lodigt.
Vi kan väl säga alkohol istället.
Vin. Öl. Grogg. Whisky.
C2H5OH.

Alkohol är banne mig det bästa som finns för att sätta lite fart på interaktionen mellan människor.

Du kan säkert se det framför dig.
Folk som känner varandra, eller som inte känner varandra, och så skola de socialisera helt utan eldvatten i blodet.
Hur torrt och träligt är inte det?
Några groggar och det är som tändvätska.

Helt plötsligt blir det samba av alltsammans.

Alkohol.
Åh du ljuva guldkalv. Låtom oss knäböja vid ditt altare.
Alkohol är ett nervgift.
Ett potent sådant.
Men gott.
Smaskens.

Allvarligt talat.
En riktig raggargrogg sätter fart på smaklökarna.
Inte alls lika läskigt som ett glas fruktjuice.

Nä.
Nu är du bara dum.
Alkohol är en del av vår kultur, kan du bara sluta raljera. Dessutom är öl gott.

Jag för nu en dialog med mig själv, men jag lovar, mig veterligen så är jag icke personlighetsklyvd. Detta är en konstnärlig frihet jag tar mig för att få flöde i texten.

Är det okej med dig?
Inte?

Du är garanterat en nykterist.
Tvi vale. Värre än att vara rasist nästan.

Jag svär. En rasist som är nykterist måste vara ordentligt fuckad i huvudet.
Huvvaligen.

Men allright.
Vi konstaterar att en stor skummande öl är gott.
Jag går med på det.
En näsa kola gör gott det med.

Är något okej bara för det smakar eller gör gott?

Mesolimbiska dopamin systemet.
Hjärnans belöningscentrum. Alkohol sätter fart på de här
delarna av hjärnan, och någonstans vid 0.8 promille så är livet gött. Det kallas för salongsberusning.
Inte alls som drängfylla, kaskadvomeringar och ohyggligt illa beteende.

Alkohol är som fint om det doseras med ansvar och finess.

Kom inte här och moralpredika.

Så här i midvinter så sitter en rykande mugg blossa starkvinglögg som ett smäck. Känner du doften?
Känner du hur det nästan sticker till i näsan då du tar en försiktig klunk?
Eller afterwork, då första biran slunkit ned, och då du är inne på tredje, känner dig pigg och busig.
Detta hade varit helt otänkbart utan C2H5OH.

Alkohol
Skövlar.
Förgör.
Krossar.
Får barn att känna olust inför mammas röst som gått upp ett tonsteg.
Känna rädsla inför pappa som blir bullrig.
Känna avsmak inför Pappa som helt plötsligt blir gråtmild.
Alkohol,
Tar upp sjuksängar.
Skapar svartsjuka.
Medverkar vid producerandet av bebisar vid snabba knull, som sedan aborteras.

Men alkohol är inte heroin eller kokain. Inte amfetamin eller cannabis.
Nä.
Så illa är det inte.
Knark är farliga grejer.
Alkohol är legalt.

Legalt är okej, men inte knark. Nej nej nej.

Det är som fint med en jävel efter en lång slitsam vecka.

Säg inte emot.
I så fall är du nykterist, och då förstör du bara stämmningen.

Är det fel att vilja koppla av lite?
Svara på den frågan du.
Är det fel att tycka att livet behöver en liten guldkant?
Är det så himla dåligt att avnjuta ett glas rött till maten?
VA?!

Fråga inte mig.
Jag tycker väl bara som jag tycker.

Vill du veta vad jag tycker?
Är du intresserad?

Barn och alkohol hör inte ihop.
Barn skall inte exponeras för detta potenta nervgift.
Barn skall ALLTID kunna lita på sina föräldrar.
Att de skall kunna rycka ut för att hjälpa dem om det behövs.
Inte ringa taxi.
Jag tycker det är tragiskt att det behövs till nervgift för att människor skall ha trevlig samvaro.

Jag älskar öl.
På riktigt.
Jag hatar alkohol.
För att jag älskar det.
Jag hatar att älska en stor kall bira, och jag älskar att hata det djävulska giftet.
Förgöraren.
Förföraren.

Och det här hyckleriet, där samhället hytter med ena handen och stryker och gullar med andra.
Guldkalven alkohol.
Nä.
alkohol är inte knark.
Men det torde vara legalt att dricka disel också.

Alltsammans handlar om att männsikan behöver känna sig upprymd och lätt i själen emellanåt.
Om detta säger jag ingenting.
Djupt sorgligt är det om detta endast är uppnåbart genom att berusa sig.
Man kan avstå, om inte annat så för barnens skull.
Eller så citerar man Aleister Crawley
”Do what you whill shall be the whole of the law ”

På ett sätt mindre lallande och hycklande än att ömsom polera och ömsom bespotta guldkalven.

Skål ta me fan.

Vid tidpunkten då jag ännu icket var könsmogen så utspelades följande, mycket avsnoppade, händelse.
Innan vi kastar oss över den som ett gäng barbarer, så vill jag svara på reflektionen om varför jag nödgades säga könsmogen istället för bara barn.

Svaret följer nedan.

Könsmogen är ett fräsigt ord.
Punkt.

Könsmogen.Könsmogen.Könsmogen.

Iallafall.
Jag och Sir Patty hafr bambamcyklar.
Sådana här cyklar utan märke.
Köpta på hobbex eller liknande.

En årskurs över oss gick en benget jag icket alls kan minnas vid namn. Det slår mig nu att vi måste varit könsmogna både jag och Sir Patty, ty vi gick ju på högstadiet.
Könsmogna killar med bambamcykel.

Hursomhaver så hånade bengeten oss.
Vareviga dag.
Inte för att vi nu då högst troligt var könsmogna, utan för dessa spektaket till kvalitetsmässigt undermåliga cyklar.

Bengeten körde cresent.
Det var som en aning bättre att fullt könsmogen cykla omkring på en cresent, än på en bambamcykel.
Jag tror det t.o.m är bättre att cykla omkring komplett okönsmogen på en cresent än fullt utvecklad i könet på en bambam.

Nu tar jag fram vinkelslipen och avkortar textmassan. Vi måste ju hinna med ett citat från mormons bok också.

Sir Patty blev tillsist fly förbannad, drämde sin mogna pung i bordet och skrek att nu var det enough!

Sagt och gjort. Vi tog våra Bambam och sökte upp bengeten. Hans cresent stod på uppfarten. Svart i ramen, och på de svarta däcken var det snygg vit rand.
Sir Patty sparkade på cresenten så den ramlade omkull. Sir Patty hoppade på cresenten så den blev sned.

I fönstret stod bengeten.
Hans röst ljöd.
– ”cresent håller!”

Precis så sade han.
”-Cresent håller!”

Det gjorde den ju inte, men det är en annan historia.
Det intressanta är att han försvarade sin cykel av hög kvalisort t.o.m när det var uppenbart att det var kört.
Finito.
End of Story.

Detta är länge sen.
Vare sig bambam eller cresent finns kvar.

Samtliga äro vi dock fortfarande könsmogna.

Visst var det en vacker berättelse?
Och den säger ju lite grand om detta med värderingar eller religiösa uppfattningar.
Den säger inte så mycket om mogna kön. Jo, man kan ha ett moget kön och vara infantil ändå. Det är en annan historia.

Det är svårt för vissa människor att erkänna sig besegrade. Att backa, erkänna att man kanske haft fel.
Då är det lättare att hålla fast vid vad man alltid trott och tänkt.

Detta tror jag existerar i hög grad bland religiöst folk.

Jag avskyr ordet religiöst.
Och på tal om floskler. Säg religiös till en kristen människa, och du kommer nio av tio, få till svar ungefär- ”Jag är inte religiös, jag är kristen. Jag tror inte på religion, jag tror på relation”

Innan du applåderar min profetia, så tagga ned en smula.
Jag tittar inte i en pungkula…Åh..förlåt. Spåkula skulle det vara. Herregud. Vad tar det åt mig!?

Detta är empiri gott folk. Inget hokuspokus.
Märk väl. Jag säger inte att det är fel att svara så. Inte alls. Jag säger att det KAN lätt bli så, att kristet folk svarar så, för att man alltid svarat så.
Att det blir en mening som saknar innehåll.

Relation bygger ju nämeligen på faktumet att man är mer än en. Ja.jajajaja. man kan säkerligen ha en fin och genuin relation till sig själv, meeen kan vi snälla låta bli att krångla till det nu?
Du fattar vad jag menar.

Nämen , vad säger du. Du har en relation till Gud:
Kul!
Vad pratar ni om då?

Är du med?
Ska jag väcka dig…pungboll.

Fräsigt ord.
Vart fick jag det ifrån egentligen.
Jag börjar misstänka att jag är ett geni.

Min poäng är såklart att det finnes även bland människor som förkastar cermoniellt religiöst tingentangel, ofta lika mycket rituellt och inövat i att svara relation till Gud, som ovannämnt.

Jag är helt säker på att en del menar det.
Jag är ännu säkrare på att en del bara svarar så för att det låter fromt.

Förstå.
Bibeln är massiv.
Gamla testamentet är svårbegripligt.
Jesus som han heter i nya testamentets svenska översättning, är enligt bibeln samma person som Gud.
Har man en relation till någon som inte bara är ytlig, då vill man ju lära känna den personen.
Rimligt?

varför hoppar då så många över de svåra jobbiga passagerna i gamla testamentet? De har ju en re-la-ti-on för bövelen.
Jo.
För att det är svårt att få ihop det.

Punkt.
Säg inte emot.

Jag antar en modest figurs slängkappa och erkänner.
Min tro är lite bambam.
Den håller inte raktigenom alltid.
Jag saknar elementär fakta kring både ditten och datten för att lägga detta pussel.

Jag försöker förstå, men jag åker lite bambam till högmässan.
Åker du cresent?

Varför tror jag dig inte?

Bakom en neddragen persienn sitta så Flås-Hubert och tokrunkar.
Han gör inget väsen av sig.
Han myser bara.
Ensam.
Tyst.

I mörkret lyser skärmen upp. Men inte själens mörker.
Inte tänker väl Flås-Hubert på något annat än kött.
Billigt internet kött.
På hur gött
han har
Flås-Hubert.

Hubert flåsar. Han är uppspelt.
Ser du honom?
Hör du?

Ah.

Åh.

Hell yeah.

Lets fucking fuck the fucking game. All in.

Flås-Hubert är överallt.
Kåt och glad.

Kåt på kött. Men mest på pengar.
Hubertus Perversus.
Industriell sex.sex.sex maskineri.
Skövla kött. Generera dollar.

Flås-Hubert bakom persiennen
tänker väl inte på din dotter.

TokFrans.

Dottern tänker väl inte på Flås-Hubert.
Helgalet.

Flås-Hubert täker på Flås-Hubert.
Men mest på dollar.
Flås-Hubert är bara kåt och
tänker inte längre än några tum.
Flås-Hubert, alltså med stort F,
Flås-Hubert, tänker att kött är mindre värt
än det gröna prasslande.

Ingen tänker på själ.
På industri.
På barnet som blev könsmoget
redo att plockas.

För några snabba klick i mörkret.
Med neddragna persienner.

Sex.sex.sex industri.
Pornografi
Flås-Hubert
kan inte
låta bli