Between love and hate

Människan som stirrar på mig
i spegeln

Jag gillar inte honom

Han kommer inte undan med att
träningen gett resultat
eller ens att han emellanåt
värper något rolig skämt

För det är ett kaostroll,
och just idag tror jag att jag hatar honom

Det här livet

vi är som lerklumpar
och vi ska formas
av människor och av livets erfarenheter

och vi ska bli bättre
skavanker ska slipas bort
vi ska uppnå uppsatta mål
och vi ska färdas från A till B

Däremellan ska vi vara
goda empatiska samhällsnyttiga medborgare
som drar sitt strå till stacken

Vad gör man då med
mannen som med trötta grisögon
skumögt kikar tillbaka i spegeln?

Jag vet inte
För det är en ohjälpbar slö jävel
som inte får ordning på tingen

Nu var jag brysk
slö, är nog saga och fabel,
men vi säger som så
– karln äger inte basal förmåga
att lägga rätt pusselbit på rätt plats

Det blir bara hullerombuller

Jag gillar inte sådana typer
De stör mig

Just en sådan ser jag i spegeln
Jag tycker inte om honom

Jag älskar honom
Jag hatar honom
Jag hatar att älska
Älskar att hata

En örfil
Två
Vakna gubbjävel

Jesus loves you this i know
for the bible tells us so”

Jag tänker att det är sant.
Inte nödvändigt för att Jesus heter Jesus, vilket han
troligtvis inte gjorde. Han var ju Hebrée för katten.
Jeus hörs ju mer spanskt.
Och bibeln. Bibeln. Cheeezzus. Läst den?

Woahawasakkadakkakaboom. Det är liksom inte
nån Jesus i flanellpyjamas där inte.
Jesus goes santa claus såsom han ofta framställes.
Det är ytterst komplicerat detta med teologin.
Säg inget annat, för du vet, att jag vet, att du vet att jag vet, du har fel.

Men faktiskt så tror jag på Hebréen.
Han gillar mig.
Han gillar dig.

Trots de skärvor vi är.
Trots livsmålen som inte ens blir ett ynka mellanmål
på nån schaskig bensinmack i obyggden.
Trots bristerna, ärren, de blödande såren
från de uppslitna struparna, då man är så naiv och
godtrogen att man blottar strupen för det här livet
som inget hellre vill än att besudla oss hårt och skoningslöst.

Några armhävningar på det?
Ja, för att få upp pump i musklerna, så spegelbilden
liksom zoomar in, fokuserar på något annat
än faktumet att i dag gick åt helvitte.

Det kanske kommer en ny dag i morgon?
Då ska jag bli en bättre verision av mig själv.

Jag svär.
Fy fan.

Ser du?
Jag är en man som håller ordet iallafall.

Helgen kommer.
Jag ska inte ta sovmorgon.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *