Oh No.. inte en besk predikan till…

En människa som systematiskt utesluter socker ur sin kost, kommer att upptäcka att en morot inte alls är besk, utan söt.
Att en morot ofta uppfattas som en aning besk, beror på att vi till vardags konsumerar stora mängder socker, och våra referens till vad som är sött, baseras på detta.( Tex en krokofant )

En människa som systematiskt utesluter socker ur sin kost, och då snackar vi inte karameller blott ( Som om det skulle vara kost?! det är ju snarra), dvs utan från maten, brödet , drycket etc, kommer att uppfatta en morot som söt och inte alls lite besk.

En människa som lever i Sverige lever i ett välfärdsland.
En vanlig svenne är inte förmögen. En vanlig svenne har dock ofta en bostad ett arbete och kanske en bil, sommarstuga eller husvagn.
Få svenssons kallar sig dock förmögna.

Jämfört med en risbonde i ett u-land så är de flesta svenssons, kanske du och jag, ändå långt mer förmögna en denne risbonde någonsin kommer att bli.

Allt beror på vad man jämför med.

Den vane frimicklaren känner igen textraden ” Du är en god Gud…från evighet till evighet varar din nåd”
Helt klart är det är det så att textförfattaren uppfattar Gud som god.

Betyder det att Gud är god? Vad är god?

Alla som sjungt med i dessa rader, de som lägger textförfattarens ord i sin egen mun, de har ju faktiskt inte en susning om hur textförfattaren definierar god. Antingen sjunger man med i sången för att man själv uppfattar Gud som god, eller så sjunger man endast för att man råkar kunna sången, utan närmre analys.

Är Gud god, eller är Gud rättvis och helig, eller är det samma sak?

Arrangören för den kristna musikfestivalen ber om vackert väder, och tackar Gud för bönesvar då solen skiner.
Samtidigt ber den kristna spannmålsbonden om regn då grödan torkar.
Ingen tacksägelse över dennes läppar då solen fortsätter steka.

Solen är för mig en bra liknelse för Herren Gud.
Inget liv utan sol. Inget liv med för mycket sol.
Solen är både livsgivande och förgörande på samma gång.

Hebr 12:29 ”Ty vår Gud är en förtärande eld”

Beskt kan inte på samma gång vara sött, och hur kan något förtärande samtidigt vara gott?

Som vi såg med moroten, så uppfattas den ju inte som söt förren man började utesluta socker i övrigt. Då man uteslutit socker en tid, ja då kommer moroten uppfattas som sötare, just därför att man inte refererar sött till en (ohyggligt söt) karamell.
Det söta vi får i oss från vanlig kost, som vi inte ens tänker på, påverkar vår referensram.

Jag tror, utan att veta (hur skulle jag kunna det?), att Gud är både besk och söt. Gud är god och Gud är förtärande.
Rättvis. Helig.
Vrede och förlåtelse.

Frågan är nog hur vi, du och jag, definierar saker och ting.

Är Gud god för att han låter solen skina, eller är det så att jag uppfattar detta som en gest av godhet för att det var just det jag bad om?
Hur är det då med vår spannmålsbonde som bad till samma Herre, men bad om regn?

Är Guds, som vi definierar det, godhet ,överhuvudtaget bundet till vad vi som människor kan definiera eller precisera som godhet?

Huston. We got a problem!

Gud är helig.
Upp 4:8 ” Helig, helig ,helig är Herren Gud, allhärskaren, han som var och som är och som kommer”

Då man undersöker ordet helig i svenska akademins ordbok, så ser man att ordet har en mängd betydelser, och ordets ursprung i sig har flera bottnar.
Själv finner jag att liknelsen med solen är det mest begripliga för mig, då jag tänker på Guds helighet.

Jag kan ifrågasätta tillvaron (chockerande va?), andras lidande och mitt eget, men jag tror att jag gör ett fatalt misstag då jag på något sätt förknippar det med Gud.
Det är mänskligt, jag vet, men OM GUD är en förtärande eld, en Gud som är helig, så torde dennes vilja och beslut ligga långt ifrån mina mänskliga referensramar om vad som är gott eller ont.

En morot kommer alltid att uppfattas som besk om jag konsumerar stora mängder socker.
Gud kommer alltid uppfattas som alléna god om jag definierar godhet med vad jag själv uppfattar som gott.

Det svåra är att behålla tron på Gud, att vika sig och säga precis som Jesus -” Låt din vilja ske.Inte min”, oavsett om utgången är i linje med MIN vilja. Mina önskningar och behov.
Baseras tron på den egna referensramen om gott, då kommer Guds godhet, makt och löften ALLTID ifrågasättas.

Om en människa uppfattar en morot som söt pga uteslutande av sockerkonsumtion, ja då ÄR moroten söt. Om en annan gillar godis och annat sött, och säger att moroten är besk, ja då ÄR den besk.
Bägge har rätt i sitt påstående.

Spannmålsbonden begråter sin förtorkade gröda alltmedan musikarrangören tackar för bönesvaret.
Är förtorkad gröda ett utslag av Guds godhet? Nej, det vill vi inte tro, och vi vill inte heller tro att en musikfestival är högre prioriterad (för Gud) än förutsättningarna för bondens fortlevnad.

När vi sjunger ” Du är en god Gud”, exakt vad baserar vi det på?

Faktum är att jag själv brukar sjunga den sången , och ofta sjunger jag fel. Istället för ”god Gud” brukar det bli ”stor Gud”.
Och för mig, så faller bitarna då bättre på plats.

En stor Gud.

Gud är Gud, och de som följer honom gör det av en mängd olika anledningar.
Ingen människas väg till Gud är precis lik den andres, och ingens tro är identisk med någon annas tro.
För sött för dig, kan vara beskt för mig.

Utmaningen är att tro på Gud, att följa Herren i stunder då ingenting alls känns vare sig gott eller heligt.

Hebr 4.15a ” ty vi har inte en överstepräst som ej kan ha medlidande med våra svagheter…”

Översteprästen är Herren Jesus. Vi vet att Guds son själv, i getsemane natten innan han korsfästes, bad om att få slippa lidandet om det var möjligt.
Därför kan vi, då vi inte får ihop Guds godhet med de lidanden och orättvisor vi möter, tänka på att Jesus har medlidande med oss. För han har själv lidit och utsatts för ”orättvisor”.

Gud är helig. Jag tror det betyder att han är ALLT.
En människa kan omöjligt förstå vidden av vad ALLT betyder.

Hur växer tron så att man kan säga som Jesus själv- låt din vilja ske, inte min?
Matt 26:39b …” Fader, låt denna bägare gå förbi mig, om det är möjligt. Men inte som jag vill, utan som du vill”

Vi har en tavla på Jesus hemma i vårt hus.Jag har en tendens att vilja plocka ner den i stunder av mörker, besvikelser och frustration.
Hittils har jag besinnat mig och den hänger kvar.
Jesus står där med utsträckta armar och en hop av människor flockas kring honom.

”Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor, jag skall skänka er vila” Matt 11:28

Så står det på tavlan, och kanske är det just då, när det känns som mest ologiskt att ha den hängande där på väggen, som den behövs mest?
Oavsett om moroten för dagen är besk eller söt.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *