Jag läste vid ett tillfälle om hur en människa skall agera
då denne attackeras av en björn.
Man kan ju bara tänka sig hur det skall upplevas, då man står där i skogen
och kanske gräver ner sin påse med guldpenningar
som man roffat åt sig, och så plötsligt hör man hur det knakar
i kvistarna. Kanske det även flåsar tungt?
Då man vänder sig om så står då där en best med uppdragna läppar och visar sina gula tänder.Det luktar illa.( Nej. Det är inte jag)
Vet du vad ett adekvat beteende då är i denna , antagligen ohyggligt stressade situation är?
Det är att lägga sig ner och spela död.
Jaaaaaaahapp.
Spela död, när döden står lutad över dig och grymtar och nosar.
Men så är det visst.
Det är inte lönt att försöka springa och ej heller att ge sig i kast med att försöka brottas med nallen.(Lägg AV! snuskgubbe)
Spela död.
Behålla lugnet.
Björnen skall då förhoppningsvis tappa intresset och lufsa vidare.
Visste du föressten att Björnbusarna i Kalle Anka, inte alls är björnar.
Dom är hundar, eller iallafall är deras utseende inspirerat av hundar, och heter på originalspråketet Beagle Boys. Björnbusarna lika med Beagle hundar?! Bara en sån sak.
Lyssna nu detta är so sick. Musse Pigg är en mus som umgås med en hund-Långben. Förvisso en fabelhund, men ändå en hund. Musse Pigg har ett husdjur som är hund, Pluto.
Musses kompis Långben har ett alterego som heter Stål Långben, och detta är kanske mest knasigt, men inte så allvarligt. Bara weird.
Vad som är riktigt ohyggligt märkligt är detta. Kalle Anka har sina brorsöner. Kajsa Anka har sina brorsdöttrar, och systematiskt så existerar dessa familjekonstelationer som motar bort närmare släktband såsom far och son , eller mor och dotter. Det blir som asexuellt.
Jag förstår den tanken.
Men tala då om för mig varför Långben i ett annat forum har en son som heter Max!
Långben har helt plötsligt idkat könsumgänge. Vart max mor är framkommer mig veterligen inte. (Vad är könsumgänge för ord egentligen? Skottpeng på upphovsmakaren?)
Vet Musse Pigg om detta?
Jag blir trött då jag tänker på det, och då har vi inte ens funderat på de vita handskarna med blott FYRA fingrar på vardera hand. Vad är det med dessa fyra fingrar och inte fem som vanligtvis sitter på handen?
Ja jag vet inte.
Tacka vet jag Bamse.
Där är det inge tjafs med att undvika det ruggiga samlivet som föranleder ungarna.
Bamse kramade sin brumlisa hårt en natt , jag tror det var 1982 om jag inte missminner mig.
Märkte ni glidningen över på denna texts inledning?
Jag vet.
Genialiskt.
Så ligger vi åter i mossan, med björnen över oss.
Det luktar död.
Här skall man då ligga helt stilla och inte alls jaga upp sig.
Ibland drabbas vi, om inte av björnattack, så av stress.
Det är lätt hänt att stress föder stress, och tillsist så
är man så jagad att man kolliderar med den omtalade väggen.
Precis som då, när man ligger med björnen nosande i nacken, så ska man vid stress, varva ner.
Man ska försöka ta det lugnare.
Ta hand om sig själv.
Det finns ett smärre problem här.
Är det inte så att man är stressad för att verkligheten inte har tid med
sådana taffliga parametrar som individens rätt till lugn och ro?
Att skapandet av detta lugnet och roet, genererar mer stress då man skall kavla upp ärmarna och ta tag i livet igen?
Och jag tänker att det inte funkar så bra att spela död.
Ibland tänker jag att den häringa säcken med guldpenningar skulle lösa det ena och det andra.
Jag vet inte, men jag tror det. För frihet är något burfågeln drömmer om, och hade den deg så skulle den köpa de här rickforsvingarna och bara glida i väg. Är det inte så?
Men.
Degen kommer med lönearbetet.
Och lönearbetet stressar.
Så när degen landar på kontot så är likt förbannat fakrurorna där
och naffsar och drar, så till sist så blidde fjäderskruden inte maffigare än en ynka fjäder i hatten för lång och trogen tjänst.
Känner du nosen? Den ligger där i fettvalken mellan rygg och nacke.
You know what to do- Play dead.
De här ekvationerna som är så svåra att lösa, de stressar mig.
Stressar de dig?
Inte!?
Grattis.
Jag tänker att jag vill bli hippie.
Köpa en husbil, fast helst en båge med sidovagn.
Hår ner till knävecken tycks uteslutet då jag är mer karl än pojk
men hallå, jag idkar inte heller narkotikum så äkta hippie kan jag ändå inte bli. Det är poängen jag är ute efter.
Ett liv som inte är så inrutat och styrt av omkostnaderna.
Det är svårt.
En gång spelade jag död då tandläkaren ville kräva mig på stålars.
Jag låg där i tandläkarstolen och antog rigor mortis position.
Det gick dåligt.
Jag fick förseningsavgift.
Om jag såg en björn som ville stjäla både min deg och mitt liv, då skulle jag springa det snabbaste jag kunde.
Nä.
Han har det bra Bamse.
För han är bara hittepå.
Och ibland tänker jag att alltsammans är hittepå.
I ett universiellt perspektiv så ställer jag mig frågan-varför då?
Varför gör vi så stor sak av allt, då vi endast är här så kort tid?
Som det står i Kalla Anka pocketen nr 21 1986 sidan 54
” Ta hand om dig själv och varandra, annars kommer en buse och spelar Björn”
