Support the war against christianity. En historia om kattmat.

För några år sedan var jag på metalfestivalen -House Of Metal. Jag stod där i publiken och
ämnade lyssna till några låtar med något band.
För ytterligare några år sedan så spelade jag och min orkester på samma festival. Det var faktiskt första året, då festivalen var alldeles nyfödd år 2007. Det var för himla fräsigt.

Ja, inte primärt för att vi spelade, utan för att orkestern, då lyckades dra så mkt folk att det blev fullt i studion.
Hå-hå-ja-ja. Det var en parantes.

Jag stod så i publiken och ämnade begagna mina öron till något band.
Så ser jag ryggtavlan på en snubbe framför mig.

Rädsla, våldförde sig på mig.
Skräck, frös mina lemmar till is.
Panik, då jag insåg att mina dagar var räknade.
Skam, för att jag var den jag var.

En. Kristen.

Du förstår.
Snubben bar en tröja med texten ” Feed the lions with the christians

Tro mig.
Jag försökte fly.
Men mina ben bar mig inte.
De var spaghetti.
Och vi snackar inte ”al dente”.

Som tur var så var det mörkt, och efter en stund så fick jag kraft
nog att linka iväg mot utgången.
Snabbt klädde jag på mig och åkte hem.

Så nära döden har jag nog aldrig varit.

Men.
Nääääää.

Såklart inte.
Det var bara hittepå alltsammans.

Eller inte allt.
Jag var på House Of Metal, och jag såg den däringa snubben
som bar den där t-shirten.

Jag konstaterar.
Den där snorungen, ville således mata grovkatten…med mig.

Jag tittar i backspegeln och tänker att det var synd att jag inte artigt
pickade honom på axeln. Bugade mig djupt och sade ” Här är jag. Vart har du katten?”

Ja men förstår du vad dumt!?.
Nu vet jag att jag tänkte att det var just en snorvalp som inte visste bättre.

Jag ska besöka House Of Metal i år.
Främst för att beskåda det eminenta bandet Naglfar, men även för att
som gammal musikant, så är det som trevligt att kika runt lite på andra musikanter.
Jag tänker att säkert finns det folk som vill mata diverse djur med sådana som mig. Jag tänker att jag får väl erbjuda dem mina tjänster.

Fair enough.

Ska jag berätta en sak?
Det är inte okej.

Om någon inte gillar Jesus har jag inga problem med det, men om nån
uttrycker åsikter om sådana som jag då, så ska man kunna argumentera för sin sak även med sin käft.
Öga mot öga.

Organiserad religion suger hästballe.
Frifräsar predikanter som mässar så saliven yr där i predikstolen, de får predika bäst de vill, men inte för mig.
Folk som gör pengar på evangeliet, finaniserar nog blott sin enkelbiljett till helvetet.
Det är en sida av myntet. Jag ser den andra sidan.

Jag brukar säga till mina barn. ”Låt ingen jävlas med dig
Jag har sagt till min äldsta dotter att aldrig acceptera att bli kallad något nedsättande.
Och gör någon min familj något ont, då ska jag personligen ta hand om den individen.

Detta är gammaltestamentlig vedergällning. Öga för öga, tand för tand. Helt i Mosaisisk anda.

Många sätter ett likhetstecken mellan kristen och mes.
Inget kan vara mer fel i mina ögon.
Kalla mig gärna mes, men gör det öga mot öga.

Jag lovar. Det är du som springer iväg med svansen mellan benen.

Det är som märkligt detta.
Många tycks skämmas för att de är vän med den coolaste snubben som beträtt denna planet. Många tycks bli obekväma så snart de rör sig utanför den accepterande plattformen. Då gömmer man undan sin lille Jesus.

Varför då?
För att man är rädd för vad andra ska tycka, tänka och tro?

Jag är stolt över att jag följer Jesus, eller Yehushoa vilket är det hebreiska namnet.
På riktigt.

Att folk inte gillar honom må vara hänt.
Att folk inte gillar såna som gillar honom, fine.

Men vill du jävlas med en modern korsriddare, well- at your service.
Men snälla. Se till att du har kulor för det innan.

Det finns någon sorts föreställning om att en kristen skall vända andra kinden till. Det är således tacksamt att göra sig lustig över en sådan hjälplös stackare.
Vet du.
Det stämmer att Yehushoa a.k.a Jesus sade dessa ord. ”Om någon slår dig i nyllet, så vänd andra sidan till”., och därmed så skall det antagas att kristet folk är små mesar som låter sig besudlas av lavetter i tid och otid.

Jag säger som Brasse ” Fel, fel , fel”

Då Messias vandrade omkring så var Palestina ockuperat av Rom.
Då Yehushoa säger dessa ord om att vända andra kinden till, så är det i ett sammanhang. En kontext.
Det han säger handlar om hur en jude kunde desarmera en romersk soldat.

Genom att vända andra kinden till, så blev det förövaren som faktiskt förlorade eftersom ett andra slag skulle få denne att dels begå tjänstefel ( ett slag var ok under vissa förutsättningar, inte två, då blev det något annat) Och dels så ledde denna aktion till att den romerska soldaten, så att säga, tappade ansiktet. Hur skulle han nu bete sig?
Ser man till sammanhanget så handlar detta med att vända kinden till inte om underkastelse, utan om rebelliskhet gentemot en auktoritet.

Det finns så mycket konstigheter i hur folk ser på kristet folk.
Jag ser att detta behöver förändras.

Inte är det hellätt detta med att förstå. men vem har sagt det ska vara lätt? Det är ett sökande. Men jag söker inte med krökt rygg och ber inte om ursäkt för min uppenbarelse eller min tro.
Jag söker med högburet huvud, och med stolthet över att jag har en Gud som är med mig i alla skeenden.

Så vill du mata lejon,
är iallafall inte jag kissens mat.
Vill du ”support the war against christianity”
så krigar du per definition med mig då.

Det finns tokskallar, och så finns det tokskallar.
Ibland är det som lurigt att skilja token från token, utifrån
hur token tolkar boken.
Eller hur?

See you at the battlefield!

12 kommentarer

  1. Jaja, we get it. Du är skittuff och hård. Men… visst vet du att hårdrock är ganska symboltyngd och att man kanske inte vill mörda kristna bara för att man bär en t-shirt med en låttitel på? 🙂

    • Ja, visst är det fräsigt Blunt!
      Att du tycker jag är skittuff och hård.
      Det är mer än vad jag själv tycker.

      Däremot tycket jag det är tufft och hårt att stå upp för sin sak. Att inte acceptera att bli spottad på.
      Oavsett vad det handlar om.

      Jag kan en smula om hårdrock ja.
      Jag utövade denna ädla kulturgärning i 20 år.

      Symbolik är trevligt.
      Fakta är att bär man en tröja med ett budskap, symboliskt eller inte, så anser jag att man bör stå även för det.
      Fair enough?

      Min poäng är: Det är tacksamt att hacka på kristna och deras jävla snickare, just för att kristet folk sällan säger ifrån.

      Tack för ditt engagemang dock. Kul att du läste.
      Helt utan ironi, det värmer en gammal mans hjärta!
      Ses vi på H.O.M?

      • Äsch, jag tyckte hela inlägget osade machoism bara. ”Jag lovar. Det är du som springer iväg med svansen mellan benen.”, t ex.

        Själv tycker jag man kan bära plagg utan att behöva försvara alla åsikter som kommer med motiv/tillverkare/märke. Helt enkelt kan man tycka tröjan är snygg, eller bandets musik är bra.

        Du behöver inte hålla med om det, men ville bara förtydliga att jag på intet sätt vill dig och andra kristna nåt illa bara för att jag äger en Behemoth-tröja. Tror inte ens Behemoth själva vill kasta dig till lejonen – istället använder man rätt hårdkokt symbolik mot en diktaturliknande organiserad religion som särskilt i deras hemland Polen varit betydligt mer påtaglig än här. Men det här vet du ju redan om.

        Jajamen, see ya in the pit!

        • Härligt Blunt.
          Dock är jag för gammal för fysiska övningar, jag tänker sitta ner och njuta!

          Sen vidhåller jag, att tar man sig uttryck i att håna, förlöjliga, eller rent hota en kristen, tex genom något så ”banalt” som en text på en tröja, då anser jag man ska våga stå för det. Öga mot öga.
          Om det är machofasoner i dina ögon, well då är det väl det.

          Jag viker mig då inte.
          (Skulle kunna ge dig några exempel på då jag faktiskt har konfronterat folk som försökt göra sig roliga på min bekostnad för att jag är kristen. De har lommat iväg med svansen mellan benen, men det tar vi inte här)

          Som som tidigare nämnt,
          Tack för din respons!

          • Ja, extrema machofasoner, in my book. Men ha så kul med att springa omkring och skrämma kids med metaltröjor du!

          • Okej.
            Du är får tro som du behagar.

            Jag är snart 40 bast.
            Tror du på allvar jag ”skrämmer” ungar med metaltröjor??

            Tror du på allvar att jag förespråkar våld?
            Svansen mellan benen är ett uttryck för att personer jag stött på som faktiskt fått frågan – vad menar du egentligen, står du för det där?, påfallande ofta känt sig generade då en uslig kristen vågat ifrågasätta.

            Märk väl. Allt jag reagarar på, är de texter som direkt är ett påhopp på en kristen. Inte den kristna guden. Uppenbarligen så är det ingen skillnad för dig?
            Och så får givetvis du tycka.

            Men säg mig. Vart går gränsen?

            Och åter, folk får bära vad dom vill. Men stå då upp för åsikten som stolt proklameras.

            Puss på dig.

          • Haha, tja, inte nånstans i ditt ursprungliga blogginlägg framgår det att det är en saklig diskussion du ska föra med vederbörande (för visst har du editerat in det där ”med din käft” i efterhand? Annars – sorry!), snarare låter det som att om man är dum nog att bära vissa metaltröjor så får man räkna med att det kommer en halstatuerad 40-årig modern korsriddare (Breivik, nån?) och kör gammeltestamentlig vedergällning på en, alt börjar hetsa i skön gammal pubtradition ”Slå mig då! Här är jag! Döda mig då!” 🙂

            Fine, diskutera gärna med personen i fråga. Men det finns ganska många som anser att ett plagg sällan är mer än ett plagg, och det är en ganska legit åsikt. Bär man en H&M-tröja, måste man försvara barnarbete också?

            Jag tycker också det bör vara ganska fritt inom konsten att uttrycka sig provokativt. Än så länge är kristna så pass många att det inte blir hån mot minoriteter eller hets mot folkgrupp och då tycker jag det går finfint att vara ganska drastisk (symboliskt förstås, inte bränna kyrkor och/eller mörda folk). Blir du lika upprörd av t ex SCUM-teatern och menar att skådisarna där måste försvara mördandet av män?

            Puss på dig med! /Snart 40 år också.

          • Nix.
            Jag har inte lagt till någonting i efterhand i ursprungstexten. Blott rättat några stavfel.
            Så det framgår med tydlighet att detta handlar om en verbal ”strid” och inget annat.

            Har du barn Blunt?
            Passagen som handlade om vedergällning rörde de känslor som jag tror alla föräldrar
            känner om någon skulle göra illa ens barn, inte om blogginläggets primära tema.
            Skulle någon våldföra sig på mina ungar, tex ett sexuellt närmande. Då jävlar smäller det.
            Detta är en sund reaktion. Åtminstone på ett teoretiskt plan.

            Halstaureringar är för övrigt inte hårt. Inte tatueringar överhuvudtaget.
            Det är bara fåfänga.
            Hårt är att stå upp för sin övertygelse.
            Precis som grynet sa -”Ta ingen skit”

            Om du läst nåt av mina tidigare inlägg, så borde du vid detta laget lagt märke
            till att det finns en smula ironi och ”glimten i ögat” i det som skrivs.

            Jag gör inte anspråk på att besitta någon sanning.
            Jag förmedlar bara mina tankar och åsikter, samt ställer, för mig, relevanta frågor.

            Jag anser inte att din argumentation rörande att det finns många kristna håller dock.

            Som exempel, är det mer okej att trycka upp tröjor med tex ”feed the lions with the homosexuals” bara för att
            fler vågar komma ut nu än på -80 talet?
            Självklart inte!

            Sen handlade detta inlägg om just bandtröjor med hatiska åsikter rörande kristna.
            Självfallet kan, och bör man ta ställning till massa andra saker också, men detta inlägg handlade inte om det.

            Scum-manifestet kan jag inte yttra mig om då jag helt enkelt inte är tillräckligt insatt.

            Vem jag är, och vad jag står för är ju för allmän beskådan. No problems. Jag tycker ju så.

            Jag anar och antar vi sprungit på varandra genom åren Mr (?) Blunt?

            Förövrigt. Breivik är en mördare och fanatisk dåre. Ser absolut inget likhetstecken mellan
            min ”moderna korsriddare” och honom.

            Det är ju inte jag som springer runt med tröjor som förmedlar hat.

          • Jaja, sorry. Du ska läsa lusen av kidsen med metaltröjorna, inte skrämma dem. Kör på du, även om jag tycker du borde slappna av och välja dina strider bättre. T ex om nån faktiskt på riktigt hånar dig för att du är kristen.

            Jo jag har barn, och ja, jag skulle göra vad som helst för dem. Inget gammaltestamentligt över det, bara mänskligt. Vet inte vad den passagen hade att göra med nåt annat, om du ändå antar att alla föräldrar skulle göra samma sak. Eller menar du att folk i gemen tror att kristna är så mesiga att de inte skulle försvara sina barn?

            Breivik-parallellen var ju förstås att han också kallade sig modern korsriddare. Alldeles oavsett Breivik klingar titeln väldigt dåligt i mina öron. Korstågen handlade väl om att tvinga på folk kristendom med våld. Vad gör en modern korsriddare? Uppriktigt intresserad!

            Du frågade mig var gränsen går när det gäller provokation, men vill inte svara själv. Det är ju lätt att säga ”det här blogginlägget handlade inte om det”, men ändå: Får konsten inte kränka nån? Får man inte använda symbolik om det finns risk för att nån kan tolka det bokstavligt? Själv tycker jag det är milsvid skillnad mot att håna kristna (som dominerat västvärlden i hundratals år, förtryckt miljoner – bla homosexuella – och gärna förklarar att vi som inte delar tron ska brinna i helvetet) och håna homosexuella. Hört talas om att sparka uppåt jämfört med att sparka neråt?

          • Egentligen lönlös konversation detta, dock pysslar du med en
            del tjyvnyp för att plocka poäng, så lika bra att respondera.

            Vad vet du anonyma Blunt om huruvida jag blivit hånad eller inte?
            Faktum är att folk spottat på golvet framför mig.

            Om jag gjorde något?
            Nej. Jag tror som sagt inte på handgemäng, och den här killen var aspackad.
            Knappast lönt å diskutera då.
            Så ja, jag har blivit hånad för min kristna tro.

            Jag klev av mitt band pga min kristna tro.
            Ett band jag älskade. Det hade sina orsaker, som bottnade i bl.a hån ( inte från mitt band dock)

            Om du på allvar tror jag titulerar mig modern korsriddare så , well, då har du inte förstått
            poängen. Naturligtvis är det en koppling till en sorts strid som en kristen får ta då
            man exponeras för bl.a texter och tröjor som förmedlar budskap som är allt annat än gemytliga.

            Gränsen för provokation?

            Jag tror på yttrandefrihet. Jag tror på provokation.
            SKulle du läst fler inlägg så skulle du nog se att
            det jag mest ger mig på och provocerar är just kristna, och kristendomen.
            Har tagit upp de ämnen du berör vid flera tillfällen.
            Hur kristna dömer bl.a homosexuella samt att en del kristna tror sig bättre än andra, och tex hotar med helvetet.

            Jag antar att det ligger i linje med att sparka uppåt?!

            Vill du ”sätta åt mig” vilket du gärna får göra, så ber jag dig ändå, se till helheten.

            Och vart går då gränsen?

            I min bok går gränsen då man uttalar indirekta (eller direkta) hot.
            Eller är det så att vissa utvalda religioner är tacksammare att ge sig på?
            Hur var det då med att sparka uppåt och inte nedåt?

            Ingenting handlar om att läsa nån lus av någon.
            Det handlar om att stå upp för sig själv och inte låta sig
            tryckas ner bara för ett större antal tycker sig äga rätten till att uttrycka sig hur som helst i konstnärlig frihet.

            Som sagt du anonyme ( det går ju att öppet stå för vad man skriver) så ägnar jag större delen av
            min blogg till att sparka uppåt. Mot min egen religions utövare.

  2. Men jag påstod väl inte att du aldrig blivit hånad? Skrev ju bara att jag tyckte du hellre skulle spara konfrontationerna till såna tillfällen än om nån har på sig en tischa du inte gillar. Trist att det har hänt, dock.

    Har inte läst mer av din blogg, reagerade bara på att det här inlägget kändes väldigt självgott, macho och att du överreagerade över nåt banalt. Tycker fortfarande att det är mycket långsökt att tolka en Behemoth-textrad som ett hot mot dig personligen, direkt eller indirekt.

    Nåja, jag får helt enkelt läsa mer av din blogg så jag får en bättre bild av vad du tycker. Klart man ska stå upp för det man tror på och det låter sunt och strongt att du kritiserar den egna religionen. Synd att du tyckte det var lönlöst att diskutera, jag tyckte det var intressant och kul!

    Ha det!

  3. Lönlöst på det viset att det blir en argumentation som försöker sticka hål på den Andres argument. Inte syftet med inlägget. Självklart självgott och macho, eftersom det skrivs med ironi. Det lär du märka om du kikar på andra inlägg. Annars håller jag med dig. Det var kul! Ha det gött, och ses vi på HOM är jag snubben med plåtrustning och ett skarpslipat crusifx som svärd. Redo för krig 😉

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *