Puh..
Sedan förra inlägget har jag inte sovit en blunt.
Det blev mycket där. Macho (tack) Självgod ( jag bugar)
men det häringa kopplingen till Breivik var bara dumt.
Inte för jag tror mig behöva, men förtydligar blott, för att INGA dumma idéer skola frodas. Liknelsen om korsriddaren, har NATURLIGTVIS ingenting med mördaren och fanatikern ovannämnd att göra.
På fullaste allvar. Det senaste jag mördade var en mört, och då jag betänker saken så lär fiskmördare vara det närmsta en patch med
”man of mayham” jag kommer, och vill komma.
Eller. fel fel fel. I djupet av mitt isterhjärta så tror jag fortfarande
att veganism är det bästa för denna värld.
Nåväl.
Bara så du vet, det du redan vet.
Nog om det.
Fräsig titel på detta inlägg!
Jag är grön av avund på orkestern som kom på den.
Som liten, liten varg så kommer jag ihåg en film där de hängde en stygg lirare.
Vad den ännu styggare bödeln inte visste, det var att den hängde styggingen, innan han blev hängd, hade fört ner ett rör i strupen.
Detta var synnerligen fiffigt, eftersom han då kunde få luft trots att han hängde där och dinglade som en annan julpumla.
Senare i livet så har jag förstått att de flesta hängningar resulterar i att nacken knäcks.
Gud är ju, om han ,hon, det, finns, ett andeväsen.
Gud lär ju då inte ha en nacke som kan knäckas, vilket leder oss till slutsatsen att Gud kan blott kvävas.
Då man undersöker huruvida en människa är att betrakta som psykopat, då
tar man bland annat reda på hur denna människa behandlat djur då denne var liten.
Osedvanlig grymhet mot djur kan vara EN variabel.
Jag tror de flesta ungar varit ganska så grymma, iallafall mot insekter.
Detta är givetvis inte ett beteende som är synonymt med psykopati.
Som unge brukade jag fånga myror. Svarta och röda.
Sedan lade jag dem i en burk, skruvade på locket, och lät dem sedan strida till siste man, eller i detta fall, myra.
De som inte dog i strid, dog givetvis av kvävning.
Jag vet. Det var elakt de lux.
Förlåt alla myror.
En granne där jag växte upp ägde några katter för mycket.
De små oönskade kattungarna som föddes togs av daga genom kvävning i en tät påse. Det var grymt på riktigt.
Om man inte gillar någon så kan man frysa ut denne.
Göra denne osynlig. Till luft.
Utesluta.
Detta är en form av kvävning av ”problem”.
Vill man get rid of God, japp. Man kväver honom.
Kolla detta bibelcitat.
APG 5 ”33 Rådsmedlemmarna blev ursinniga och talade om att döda dem. 34Men då reste sig en av fariseerna i rådet som hette Gamaliel, en laglärare som var högt aktad av hela folket, och sade till om att männen skulle föras ut ett tag. 35Sedan fortsatte han: ”Israeliter, tänk er för innan ni gör något med de här männen. 36För inte så länge sedan uppträdde Theudas och gav sig ut för att vara något, och han fick säkert fyrahundra anhängare. Men han dödades, och hela skaran som hade följt honom upplöstes och försvann. 37Efter honom, medan skattskrivningen pågick, kom Judas från Galileen och lyckades dra med sig många människor. Men också han miste livet, och hela skaran som hade följt honom skingrades. 38Därför säger jag er nu: lämna de här männen i fred och låt dem gå. Om detta är människors påfund och verk försvinner det av sig självt. 39Men är det från Gud, då kan ni inte krossa dem. Det kan visa sig att ni kämpar mot Gud själv.”
För att få hela sammanhanget, så rekomenderas att läsa Apostlagärningarna, ty går vi in på detta nu så blir det alldeles för långt inlägg. Min poäng är: Finns inte Gud, så kommer han kvävas. Tystas. Dö ut.
Människors fantasier må vara långlivade, men hur länge kan de bestå?
Om något inte får näring, hur länge kan det överleva?
Det finns folk som använder Gud som maktmedel.
Gud är ett fantastiskt medel för att utöva förtryck , makt och fördömelse med. Det kommer inte bestå. Ingen människa lever för evigt, och förhoppningsvis så blir folk mer upplysta och kan på sikt genomskåda dessa strukturer uppbyggda av just människor.
Om detta är Gud, så hänger denne redan i snaran. Visst finns det fortfarande stor makt i religioner, men ser vi till den kristna religionen så börjar makten rasa. Pelarna som håller upp kollosen vittrar.
Är detta Gud, så är jag med. Häng Gud.
Men den Gud jag försöker tjäna är inte makt och förtryck.
Min mästare är ”snickarjäveln” som frivilligt lät sig korsfästas för att just du skulle få spotta på honom.
Om det är Gud så går det således inte att hänga Gud.
Om det är Gud så kan du, vi, försöka kväva denne men blott inse att vi kämpar mot Gud själv.
Om det är Gud så kan vi alltid försöka hänga honom. För om han klarade av en korsfästning så torde en snara överbemannas den med.
Människors konstruktioner är inte eviga.
Allt man vet då man bygger ett hus, det är att det en dag rasar.
Ett ljus slutar brinna om syret tar slut.
En Gud dör om den inte finns.
Förr eller senare.
Personligen så har jag många många gånger försökt hänga Gud.
Jag har ansträngt mig hårt för att kväva den lilla låga av tro
som jag burit genom livet.
Jag har spottat på denne Jesus.
Ändå, så har jag inte lyckats.
Jag brukar säga, på fullaste allvar, att beviset för mig att
mästaren Kristus existerar, det är för att jag tror.
Finns egentligen ingenting logiskt som talar för att jag skulle
tjäna denne, ändå gör jag det. Eller försöker iallafall.
Jag har inte lyckats hänga Gud, däremot jobbar jag hårt för att hänga
krimskramset, tramset, förtrycket, och nidbilderna av denne Jesus.
Häng den organiserade religionen, och häng den högt så alla ser.
