Bring the joy.

Så slår man upp grisögonen blott för att åter
översköljas av livets besvikelser.
”Like a wave of agony”, som min broder Florian brukar säga.

Jag har aldrig riktigt förstått om han skojar eller om det är på allvar.
Ja, om han verkligen heter Florian eller inte.
Allvarligt. Känner du någon som heter Florian?

Skitsamma. Jag missade gladiatorerna i fredags och ska vi likt förbannat
strö myrsyra i såret så blev det ingen melodifestival heller.
Innan ens äckelsöndagen var kommen noterade jag två fel av två möjliga.

Jag var på anställningsintervju nu på morgonkvisten. Ett litet hurra och lycka till kanske vore på sin plats ? Nä, tänkte väl det.
Jobbet?
Ja, jo det var en livsmedelkedja som ville ha en skyltdocka. Alltså en levande skyltdocka som drack ett glas mjölk. Du vet, öppna landskap och hela den här måkkajängen med tv-reklamen och så vidare…

Herregud vad jag drack mjölk för att visa att här är minsann ett gubb-as som kan dricka mjölk. Jag ångrar dock djupt att jag sade att min högsta dröm i livet är att dricka mjölken direkt från spenen på kossan.
Vidare ångrar jag att jag inte stannade därvid. Usch. Det var så dumt att jag sade att jag drömmer om att dia diverse djur såsom tex get.
Jag gillar inte ens getost.

Nu kanske du undrar varför jag ska byta jobb när jag redan sitter inne på ditt drömjobb?!
Det finns givetvis ett svar på denna mycket adekvata fråga. Självklart.
Men jag nödgas först avslöja att jag inte har ditt drömjobb.
Håll i pungen, jag hoppas du inte har ( recykling the words) för nu smäller det. ArgVarg är inget jobb. Gahhhaaaa.
Den här lilla bloggen läses av – Dig, mig och min morsa.
Det är väl ungefär det, och veckopeng har jag inte fått sen jag övningskörde.

Så var det med det. Feel the wave of agony.

But i still dream tough.
Jag lade in lite engelska som du noterade. Inte av någon anledning alls.
Jag bara är sån. Spontan.
Härligt spontan skulle man kunna säga. Man kan även låta bli.
Fritt val. Det funkar så i Svedala. Vi får som tycka lite som vi vill.
Visst är det kanon?

Jag skulle verkligen behöva muntras upp. Känna lite glädje i bröstet. Nu pratar jag inte om den häringa glädjen som jag rent teoretiskt kan räkna ut att jag redan besitter, utan den här översvallande glädjen som tydligen har något med kemi att göra. Du vet, jag nyttjar inga somhelst substanser som kan skapa låtsasglädje på kemisk väg. Ja, det skulle vara snus då, men faktum är att det mest skapar dålig andedräkt.

Vanligtvis så brukar jag nästintill vibrera av förväntan den här tiden på året. Du vet, bar asfalt och mullrande bågar.
I år blir det annars. Varför då?
Adekvat fråga. Jag tackar.
Det ska jag förtälja för dig. Bara för att det är du. Och bara för att just Du läser ArgVarg och på sätt och vis låter mig leva i illusionen att någon de facto tycker något de facto är av värde. Visst var det en snygg repetetion där i förra meningen?
Det var på flit. Bara för att visa att jag inte räds att ta till skamgrepp.

Mannen vars fingrar, via tangentbordet, skapar dessa rader och några till är…Tada..världens sämsta affärsman.
Där satt den.
Som en fluga i pannan.
Som en pannkaka på golvet.
Som en analfistel i , ja..analen?

Lyssna. Här kommer en sanna historia.
( ja, jag fattar väl att du inte lyssnar utan läser, men för att väva in även de som kräver högläsning i historiens vingslag så skrev jag så…okey. Jag överdrev. Detta klassas inte alls som historiens vingslag. Ingen bryr sig egentligen. Förlåt Du, jag och morsan. men det är sant)

Plats : Holmsund. Något bad vid några klippor. Hallå. Jag kan inte mitt Holmsund. Is that a crime?

Tidpunkt: Säkert 10 år sen.

Varför?:
Därför.

Glöm nu inte. Detta är en sann historia. Detaljerna kan vara lite vittrade av tid, men poängen är helt sann, så även slutrepliken.
Undertecknad beskådar scenariet från en klippa. Jag är brunbränd och atletisk. Håret är långt och svallande. Min blick är isblå. Jag vet. Detta var överflödig information, men jag ville bjuda just dig på detta.

Fadern: Min son, vad kul du har i vattnet. Jag ser dig busa och hoppa där alldeles nära kanalen.

Sonen: Far min far. Ser du jag busar i analen.

Ja. Det stämmer. Historian är slut där.
Barnet sade anal istället för kanal.
Visst är det kul. Och ännu mer kul för att det faktiskt skedde.
Det var på riktigt.

Roligare än så blir det inte i dag.
Du kan få köpa historian i sin helhet av mig. Ska vi säga 30 kr?

Nu har jag muntrat upp dig.
Nu är det din tur.
Kom igen nu. Jag behöver det.

Inte du Mor. Du har ju fött mig en gång i världen, jag tänker att du gjort ditt.

I teorin, i den matematiska teorin är jag ändå glad så det spritter i mina ben som är vita, spinkiga och behårade. Mjukt blonda.
Just så.
Bring it on.

1 kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *