Billigt är bra men bäst när rätt

Noterar att Systembolaget i fältet för ”smak” har skrivit ”Fair for Life” i beskrivningen för det chilenska vinet nedan. Justa viner i bemärkelsen att arbetare får skäligen betalt för sitt arbete eller att hänsyn tas till miljö i odlings- och produktionsarbete, smakar garanterat bättre men att detta ska uppmärksammas i fältet för smakbeskrivningen är nog ett tryckfelsfel. Eller hur tänker dom? Och förresten, vad säger alla andra producenter som inte har denna certifiering men som de facto arbetar lika reko? För det är väl så många som precis som jag själv resonerar, – jag förutsätter att det jag köper och betalar för är rimligt. Jag har ingen lust att parasitera på en annan människas bekostnad för att jag till varje pris ska köpa ”billigt”.

Torres Santa Digna Cabernet Sauvignon Reserve 2010 (16505), Miguel Torres, Chile, 73 kronor
Medelfyllig. Mörk frukt, smak av körsbär och vinbär, inslag av örter och choklad-lakrits. Friskfruktig eftersmak. Skön, bra driv. Laga lammstek och gör en potatisgratäng med så mycket vitlök som ni orkar med.

Det skulle vara mycket intressant att veta varför Systembolaget uppmärksammar denna certifiering (en av otroligt många märkningar för miljö och rättvis handel) och för just detta vin…. Jag återkommer när jag fått svar på frågan.

Läs mer om Fair for Life.

Stellenzicht Golden Triangle Pinotage 2010 (22273), Stellenzicht, Sydafrika, 99 kronor
Medelfyllig. Mörk frukt, sötmörka bär, hallon och björnbär, inslag av fat, läder, kryddor och örter. Lakritston. Mums till gryta eller fläskköttet som puttrat i ugnen några timmar, servera rotsaker till.

Denna sydafrikanska producent arbetar, som många andra i Sydafrka, ärligt. Själv har jag lagt undan en låda av detta vin då jag upptäckt att det utvecklas helt strålande över tid – och det till en ganska ringa peng i jämförelse till überlyxiga Bordeauxviner. Det är gott!

2 kommentarer

  1. Hej!
    Som du vet är det tyvärr ingen garanti att ett ”rimligt” – vad nu det innebär – pris på flaskan garanterar en rimlig tillvaro för vinplockare och andra arbetare längst ned på stegen. Viña Indomita till exempel har lyxrestaurang och helikopterplattform på sin gård, men inga toaletter i fält för arbetarna. Sånt måste kontrolleras på annat sätt, och för att en kontroll ska fungera måste arbetarna involveras. Vi kan också hjälpa till med att kolla upp varför just FFL fann nåd. En intressant märkning som kan hjälpa dig att hitta bland de sydafrikanska vinerna är WIETA. Deras lista finner du på http://www.wieta.org.za

    • Hej Viktoria!
      Tack för din kommentar. Frågan är komplex och i sak håller jag absolut med dig vad gäller vinpriser, rimlighet och arbetsvillkor m m. Kolla gärna min artikel ”Besk eftersmak i populära viner” på Vinbanken.
      http://vinbanken.se/2012/05/22/besk-vag-for-populara-viner/

      Märkningar av olika slag som ska leda och tjäna till förbättring, i detta fall arbetsvillkor, eller agera som kontrollverktyg i handel och produktion av livsmedel finns idag en uppsjö av. Som konsument är det inte lätt att sätta sig in i dem alla. Sett över tid verkar även en del märkningar, i mina ögon, användas mer i kommersiella syften än för den goda saken de utgör sig stå för. För producenten kostar det oftast en hel del att ansluta sig till en märkning. Ökade kostnader innebär höjda priser. En vara, här ett vin, som kostar mer från ett specifikt ursprung borde därför vara bättre och mer juste, eller? Jag menar att så inte är fallet och inte något man kan ta för givet. Alltså faller urvalskriteriet högt pris=bra, ärlig produkt platt. Likaså kan man inte säga att billigt vin är lika med ojust innehåll. Det finns för varje vin som säljs i Sverige en bakgrund som är unik. En intresserad återförsäljare, Systembolaget, med tydlig etisk kompass gör i den bästa av världar klockrena val i vilka viner de väljer ut till försäljning. Som konsument vill jag (kunna) lita på Systembolaget, jag utgår ifrån att det är på det sättet. Dessvärre är det nog inte så idag men jag som vill vara optimist i frågan vill också tro att det kan vara verklighet i framtiden.

      Ett annat exempel än det du lyfter fram är Rättvis handel, eller Fair Trade som är en märkning bland många och de är som jag ser det ett varumärke, inget annat. Inte heller verkar de vara en av de goda eller bra förebilderna. Lägg till att de som ”rörelse” involverat ärligt engagerade människor, många ungdomar, som frivilligambassadörer i berättandet av ”den goda historien där tidigare utsatta arbetare idag fått ett drägligt liv”. Cynismen är kväljande. Ditt exempel är en ganska nyinstiftad märkning, över tid får vi se om de gör skillnad.

      Det kanske är naivt men jag menar att drägliga arbetsvillkor är en självklar och mänsklig rättighet och något som en ”långsiktigt hållbar” företagare verkar för rent intuitivt. Det finns vinmakare och producenter som ”lever som de lär” utan att märka upp sin produkter. Det finns märkningar med ambition att göra skillnad och som gör det, och så finns det hela spektrat av nyanser däremellan fram till aktörer som är direkt ”onda”. Sedan ska man vara medveten om att varje märkning behöver kontrolleras. Vilka som gör det varierar också. Så tillkommer mänskliga intressen och de kan vara personliga eller företagsekonomiska. Att det är svårt är bara förnamnet men man kan nog utgå ifrån att alla individer vill skapa en för egen del bättre framtid. Det är en drivkraft.

      Att involvera arbetare i kontrollen av arbetsgivare är som världen ser ut idag, befängt. Det kan i de flesta fall bara göra mer skada än nytta. Framförallt för enskilda individer. Är du eller jag som konsument beredd på det?

      Om Systembolaget som i detta fall skriver in en förkortning av en märkning i vinets smakbeskrivning har de en del att jobba med. Vem vet vad FFL betyder, är det en smak eller är det ett kriminellt nätverk med kopplingar till Hells Angels?

      Systembolagets CSR arbete är i uppbyggnadsfasen, bättre sent än aldrig, och de har i kraft av monopol stor makt och därför ett strålande utgångsläge för att göra skillnad. För det är ekonomiska muskler snarare än ideologiska förebilder som avgör om en förändring som vi talar om här ens kan ske. Jag hoppas och vill verkligen att Systembolaget tar initiativ över situationen och agerar för långsiktiga, hållbara förändringar som ska leda fram till förbättringar i vinbranschen. Det kommer gynna alla, från arbetare till slutkonsument. Och de kan om de vill.

      Vänligen/Elke

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *