Återigen var jag där – på platsen jag numera så gott som prenumererar på – längst ut på pressläktaren med utrustning nog för att stilla elektronikbehovet för ett mindre land runt mig. Ljuset minskade, volymen höjdes och mellan fackelbärarna sprang ett lag fyllt av revanschsug in på planen. Allt arbete inför matchen kändes bra i och med pulsen som samtliga i arenan hade då Iksus grymma intro avrundades och bollen sattes i rullning.
Dalen skapade en del farliga chanser i början, Iksu likaså, men när Martina Söderqvist, på en målskytts manér satte 1-0, ja då var den otroligt viktiga starten förfördelad till Iksu och då började en 50 minuter lång lektion i innebandy. Efter det hade Dalen INGENTING att sätta emot. Josefina Eiremo visade vägen genom att spela fram Martina och hennes smarta spel skapade både en och två hyllningsrader från flera munnar på pressläktaren. Otroligt viktig i utklassningen trots att hon bara gör två poäng – hon var lysande i dag. Men det fanns en spelare som var bättre – mycket bättre. I en helt egen klass, flera mil från samtliga Dalenspelare och många av lagkompisarna skapade Victoria Wikström ytor till sina medspelare, vred och vände på Dalenförsvaret och var dessutom bra bakåt. Vickan var matchens klart starkast lysande stjärna – inget snack om saken.
Men det var fler än Vickan som var delaktiga i 10-1 segern. Frida Norström tog Frida Erikssons plats i kedjan med Cassandra Edberg och Nina Bäckman. Den kedjan lämnade matche poäng- och mållös, men både Cassi och Norström får beröm av oss på bloggen – eller mig i alla fall, Jacke är ju på söderäventyr.
Men plusbetygen i hemmalaget fortsätter. Malin Alfredsson fick sin verkliga revansch genom att bara släppa in en projektil från Sandra Larsson då en dåligt uppvärmd Jenny Gustafsson släppte till yta för Dalens främsta målskytt att lossa bössan på. Affe var grym – riktigt, riktigt bra.
Plusbetyg egentligen till hela hemmalaget, men Eiremo, Wikström, Norström, Edberg och Alfredsson stack ut spelmässigt. I Dalen hade jag problem att hitta någon som gjorde sig förtjänt av beröm. Malin Marklund ska inte släppa in tio mål, så det blir minuskontot för henne. Sandra Larsson fick priset för hennes mål och för att hon faktiskt försökte. Linn Lundström och Isabell Larsson försökte, men flera av stöttespelarna var totalt osynliga. Linnea Ivarsson fick ont i baksida lår, men var fram till dess TOTALT osynlig. Även Emelie Nordlinder, Lina Örnberg, Anna, Asplund, Jennie Holmgren, Amanda Larsson och Katarina Bjuhr gör väldigt lite rätt den här matchen. Malin Hall, Julia Nordin och tidigare deklarerade Larsson gånger två och Lundström får godkänt, men annars är det genomgående en spark i baken för tur – den kan behövas på söndag om man fortsätter spela så här.
Nej, Iksu bevisade i dag hur bra man kan vara när det stämmer och i dag var det inget snack om saken.
***
Jag hoppas att det inte är något allvarligt som hänt med Namita Andersson. Otroligt otäckt att se en spelare ligga och ta sig mot ögat och våra sympatier går till dig Namita. Krya på dig och hoppas att du blir återställd inom kort.
***
5-1-målet där Vickan snurrar runt och släpper den rakt, i snurren, till Emelie Wibron som sköt direkt – det var innebandygodis av bästa sort.
***
Jag har den senaste tiden förklarat min avsky mot spelare och ledare som ger alldeles för mycket koncentration till domarna och deras bedömningsnivå, men det är ju inget annat än att man förstår samtliga som klagar på dagens domarduo. Utan att nämna namn så är det faktiskt beklagligt hur man kan döma så inkonsekvent och – i mina ögon – helt fel.
Jag filmade Victoria Wikströms straff och en av domarna, som står två meter ifrån ser inte att hon drar bollen bakåt. Här får ni disskutera hur mycket ni vill – jag har bevis – och det är rent ut sagt pinsamt.
Sen är det ett tiotal sekvenser där domarna dömer saker där jag helt allvarligt inte ens förstår vad de blåser för. Ena sekunden tillåter de att folk höfttacklar spelare över sargen och nästa sekund är det inte okej att täcka bollen.
***
Vi summerar det här enkelt. Iksu var generande bra – Dalen var pinsamt dåliga. 10-1 talar sitt tydliga språk.
Sluta jiddra, börja trolla. Upp med filmen!
Jag måste säga att jag är bedrövad över att uppleva Dalens hejaklack under matchen. Vuxna människor, säkerligen många föräldrar, som i kör står och vrålar ”ut med domarna”, busvisslar när motståndarna ska lägga straff samt blåser i visselpipa för att störa spelet. Otroligt pinsamt beteende! Jag hoppas verkligen att IBK Dalen tar tag i detta, samt informerar sina medlemmar om vad Riksindrottsförbundet säger om idrottens värdegrund.
Jag håller med om ”ut med domarna”. Dock så hör det till idrottens utveckling att man får busvissla när motståndarna har bollen, se bara hur de gör i hockey och fotboll, där blir det inget tjaffs om att man buar och busvisslar.. Lite måste ju höra till när det är slutspel! 🙂
Fakitskt, upp till bevis, filmen tack!
Pelle, hur kan du tycka att idrottens värdegrund ska följas? Det handlar för fan om elit idrott och idrott ska skapa känslor.Vill vi ha en sport som skapar intresse måste känslorna få visas. Idrott ska beröra och ska framkalla känslor. Tycker du är pinsam som hänvisar till riksidrottsförbundets värdegrund. Om du vill ha en idrott utan känslor där alla är tysta och stilla så finns det säkert någon schack tävling eller något du kan kolla på.
Har tittat på min film av straffen otaliga gånger och sista dragningen börjar alldelas innanför målområdet och när Vickan slår bollen mot målet så är den längre in vilket måste betyda att hon inte drog den bakåt. Domarnas uppgift måste vara att dömma så gott man kan och publikens borde vara att heja fram sitt lag. Att efterlikna hockey och fotbollshulliganer är knappast något eftersträvansvärt. På söndag har vi alla chansen att visa vårt lag och motståndar-laget vår uppskattning över att de bjuder på en underbar sport.
Väl mött alla Innebandyfantaster
Jonas: Eller så kanske du kan hålla dig till Wrestling, eller någon annan intressant sport som inte ligger under RF.
Tänk till innan du uttalar dig igen.