Förståelse för andra människor som kommer till Umeå från andra länder är inte vad den borde vara, det upplever vi idag. Tiggarna har kommit hit för att skaffa sig lite pengar att användas till deras familjer i resp. hemländer där situationen är ytterst svår. Under tiden de vistas i Umeå bör kommunen och kyrkan ta ett gemensamt ansvar för boende och skolgång för barnen. Det skulle vara en katastrof om någon frös ihjäl i vinter. Under tiden måste det ske en aktiv bearbetning av de länder som tiggarna kommer ifrån att de måste ta ansvar för sina medborgare. Det måste ske hos både regeringen och EU ett mer kraftfullt krav än vad som varit. Den grundläggande inställningen måste vara att de skall tillbaka till sin hemländer. De har ingen asylrätt och då ska de inte vistas här. I likhet med de flyktingar som kommer hit och som inte har asylskäl så skickas de också tillbaka så det bör inte vara någon skillnad. Tiggarna bör upplysas om detta. Någon särbehandling bör inte tillämpas.
Beträffande flyktingarna som kommer till Umeå så sker ett mottagande efter bästa förmåga. Människor i nöd som flyr från krig, mord och våld har rätt att söka asyl i Sverige. Det kan dock komma flyktingar som inte har asylskäl som då kommer att skickas tillbaka.
När det gäller boenden så har vi företag och enskilda personer som öppnar flyktingboenden och det är bra. Det som är stötande är att de utnyttjar kommunernas akuta behov av boenden och tar ut ockerhyror med oskäliga vinster. Det finns välrenommerade ekonomer som hävdar att de gör 3 gånger så höga vinster som ett normalt framgångsrikt företag i Sverige.
De företeelser vi nu har i Umeå idag är tiggarna som vill ha en slant av förbipasserande och företag som skinnar kommunen på skattemedel via flyktingboenden. Det är lätt att känna sympatier för tiggarna vid en sådan jämförelse.
