Kommuner och landsting redovisar endast en mindre del av pensionsskulden i sina årsredovisningar. Det sker i enlighet med den kommunala redovisningslagen samtidigt som det strider mot god redovisningssed.
Vi kan notera att kommunerna har gått från årliga underskott på 19990-talet till årliga överskott på 2000-talet efter att den kommunala redovisningslagen ändrades 1998. Bara en mindre del av skulden, pensioner intjänade efter 1998, redovisas. Det kallas för blandad modell. Anledningen till denna ändring var att det 1998 infördes krav i kommunallagen på balanserad budget. Pensionsskulden lyftes då ut ur balansräkningen. På så sätt kunde kommunerna undvika årliga underskott.
Det går dock inte att gömma den totala pensionsskulden som kommer att påverka kommunernas ekonomi då pensionerna skall betalas ut. Den fråga många ställer sig är naturligtvis hur den kommunala ekonomin klarar detta. Hur påverkas välfärden? Ekonomiska långtidsplaner med konsekvensanalyser bör upprättas för att studera effekterna.
Det bör påpekas att det finns kommuner som, trots lagen, redovisar hela pensionsskulden i sina årsredovisningar. De kan som motargument ange att de tillämpar god redovisningssed för sina medborgare vilket är hedrande.
