Ulf Kristersson har hamnat i en svår situation. Alliansen är ett avslutat kapitel. De fick lämna makten efter att ha tömt statskassan. I efterhand har vi förstått att Reinfeldt och Borg förde en moderat politik medan övriga partier i Alliansen fick kompromissa. Vänstersvängen med Nya Moderaterna för att ta väljare från socialdemokraterna var en felbedömning. Paret Reinfeldt Borg får ses som en parentes i svensk politik
Skulle borgarna vinna nästa val måste SD antingen bli ett stödparti eller sitta med i en regering. Blir SD största parti kräver de självklart att sitta med i en regering och då kräver de att få statsministerposten. Detta förstår Ulf Kristersson. Om denna situation skulle uppstå kan moderaterna drabbas av ett väljartapp av betydande dignitet då Ulf Kristersson till dags datum inte lyckats lyfta moderaterna i kampen mot SD. Ett partiledarbyte i moderaterna kan vara en lösning.
Om flera partier, M, KD och SD skulle bilda regering uppstår det en intern kannibalism då deras politiska åsikter ligger nära varandra. Då blir styrkeförhållandet som avgör inflytandet på politiken och då hamnar KD på efterkälken. I Alliansen klagade Göran Hägglund ofta på det eviga kompromissandet för att hålla ihop. I en ny borgerlig regering måste nog M ta fram en partiledare som kan mäta sig med Åkesson. Det kan inte Ulf Kristersson.
