Uppgifter i media om kommuner som krisar ekonomiskt duggar tätt nu. Det många frågar sig hur det har kunnat blivit så här. Om uppföljningar med delårsbokslut sker borde de ekonomiskt ansvariga ha slagit larm tidigare. Nu väntar omfattande besparingar som oftast drabbar de områden som är lagstadgade, vården, skolan och omsorgen.
Det som nu sker borde skapa en debatt om kommunernas hantering av skattemedel. Vissa kommuner klarar ekonomin bra medan andra verkar ha kistan öppen för jämnan. Det måste finnas ett nej även i den kommunala verksamheten. Idag startas projekt som inte är finansierat fullt ut men som genomförs ändå. Då får andra verksamheter banta vilket är helt åt skogen.
De politiskt ansvariga måste bli mer ekonomiskt medvetna. Medborgarna idag har stora krav på kommunerna som kostar pengar men som inte finns budgeterade. Då måste kommunen säga nej. Det måste också bli slut på att starta ofinansierade projekt som sedan drabbar vård, skola och omsorg genom besparingar i verksamheterna. Haverier med stora reparationer som följd måste behandlas särskilt, kanske genom lån.
Situationen i dag tyder på dålig ekonomisk uppföljning under verksamhetsåret. Ansvariga måste larma vid påtagliga avvikelser. Om inte pengarna räcker till basverksamheterna måste skatterna höjas, så enkelt är det. Vård, skola och omsorg är lagstadgade verksamheter och måste prioriteras i den kommunala ekonomin.
