Förtroende för Stefan Löfven.

Vår statsminister Stefan Löfven gör ett bra jobb i en turbulent tid. Förutom många besvärliga ärenden, kriminaliteten, bränderna, sprängningarna m. m. behåller han lugnet.  Januariöverenskommelsen som syftade till att hålla SD bort från makten har fungerat trots alla kompromisser. En eloge till de partier som ingår.

Vi måste tyvärr konstatera att oppositionen har svårt att hålla sig till de sakpolitiska frågorna utan hänger sig i stället åt oanständiga personangrepp som tyder på dåligt omdöme. Det är knappast något som främjar utvecklingen i vårt samhälle Väljarna förväntar sig ärliga debatter om aktuella problem men tyvärr verkar utvecklingen gå i fel riktning. Väljarna får allt mindre förtroende för valda män och kvinnor idag. Det finns skäl för självrannsakan. Påminner om att i det kvalitetssystem som gäller står begreppet ”Ständiga förbättringar”. Det borde gälla generellt.

Moderaternas dilemma.

Ulf Kristersson har hamnat i en svår situation. Alliansen är ett avslutat kapitel. De fick lämna makten efter att ha tömt statskassan. I efterhand har vi förstått att Reinfeldt och Borg förde en moderat politik medan övriga partier i Alliansen fick kompromissa. Vänstersvängen med Nya Moderaterna för att ta väljare från socialdemokraterna var en felbedömning. Paret Reinfeldt Borg får ses som en parentes i svensk politik

Skulle borgarna vinna nästa val måste SD antingen bli ett stödparti eller sitta med i en regering. Blir SD största parti kräver de självklart att sitta med i en regering och då kräver de att få statsministerposten.  Detta förstår Ulf Kristersson. Om denna situation skulle uppstå kan moderaterna drabbas av ett väljartapp av betydande dignitet då Ulf Kristersson till dags datum inte lyckats lyfta moderaterna i kampen mot SD. Ett partiledarbyte i moderaterna kan vara en lösning.

Om flera partier, M, KD och SD skulle bilda regering uppstår det en intern kannibalism då deras politiska åsikter ligger nära varandra. Då blir styrkeförhållandet som avgör inflytandet på politiken och då hamnar KD på efterkälken. I Alliansen klagade Göran Hägglund ofta på det eviga kompromissandet för att hålla ihop. I en ny borgerlig regering måste nog M ta fram en partiledare som kan mäta sig med Åkesson. Det kan inte Ulf Kristersson.

Vad vill moderaterna i Västerbotten?

Moderaterna i Västerbotten är lite eljest. De framför åsikter och krav som påtagligt skulle försvåra tillvaron för många människor.  Därutöver kräver de skattesänkningar som verkar vara det övergripande målet i varje budget. En mycket märklig politik som blir allt mer högerinriktad för att gynna de redan välbeställda. Nu börjar vi förstå varför Alliansen sprack. Moderaterna vill i grunden inte ha någon offentlig sektor det har partiledaren Ulf Kristersson även satt på pränt. Därför dessa upprepade skattesänkningar i avsikt att försvaga statsfinanserna och tvinga medborgarna att teckna egna försäkringar.

Ågren gör allt för att vara i media. Dock går nog inte alla vinklade inlägg hem i stugorna. Ågrens känsla för klimathotet framgår tydligt av hans agerande. Man kan förstå att Ågren kämpar för att synas och höras men då bör nog den politiska matsedeln vara mer anpassad till verkligheten. Försöket att politiskt rehabilitera Hanif Bali är kanske mindre välbetänkt. Nyligen förlorade han sin plats i partistyrelsen p.g.a. kontroversiella uttalanden i media.

En del moderater angriper gång på gång bidragssystemet. Då kan vi kanske avveckla RUT och ROT-avdragen som ju i verkligheten är bidrag. Även ränteavdragen som i huvudsak nyttjas av rika villaägare bör avvecklas. Det finns säkert andra bidrag som behöver omprövas. (RUT- och ROT-avdragen nyttjas mest av innevånarna i Danderyd)

I Landstinget kritiserar Niklas Sandström den politiska ledningen och påtalar gång på gång ledningens inkompetens. De förslag till ändrad inriktning som Sandström påtalar har inte vunnit de borgerliga partiernas gillande. Mycket märkligt.  Det hjälper inte att upprepade gånger tala om för väljarna att Landstinget behöver en ny ledning. Skapa i stället en majoritet för en skiftning av ledarskapet om nu förutsättningar finns.

Kristdemokraterna har uppenbara problem.

Abortfrågan förekommer återigen i debatterna. Det beror på Lars Adaktussons samröre med extrema religiösa rörelser med åsikter som inte hör hemma i en demokrati. Därmed väcks åter frågan om kvinnans rätt till sin egen kropp. Företrädare för KD menar att kravet är inte förenligt med deras religiösa övertygelse.

De anser också att barnmorskor skall ha rätt att vägra utföra aborter enligt någon typ av samvetsklausul. Om man drar ut konsekvenserna av en sådan inställning så är den religiösa övertygelsen överordnad skyldigheten att rädda liv. Barnmorska med en sådan uppfattning borde inte få utöva sitt yrke.

KD är idag ett utpräglat högerparti med motsvarande inställning till välfärden. De sänker skatterna samtidigt som välfärdsverksamheterna skriker efter mer resurser. Det är en obegriplig inställning samtidigt som man vill framhålla sina kristna värderingar.

Kommunernas ekonomi.

Nu börjar kommunerna bli medvetna om den ekonomiska situationen. Det verkar komma som en kalldusch för många politiker. Man frågar sig om det inte finns ekonomiskt ansvariga som kan varna tidigare för den negativa utvecklingen så att åtgärder kunnat verkställas i god tid. Nu verkar det vara rena brandkårsutryckningen.

Ordet besparingar genomsyrar nu kommunerna och först ut är skolan. Trots dåliga skol-resultat, vilket är huvudmännens ansvar, är det skolan som nästan alltid drabbas. Detta förhållande påvisar behovet av en skolkommission som granskar skolans arbetssätt och resultat idag och ger förslag till förbättringar för framtiden. Att så många av Sveriges skolelever inte klarar godkänt är ett stort problem som måste åtgärdas.

Att förstatliga skolan är ett alternativ som bör utredas. Alternativet är ett skarpare regelverk från statens sida som anger arbetssätt och krav på måluppfyllelse. Krav på resurser, personal, lokaler, bibliotek m.m. skall tydligt anges. Skolan får inte vara en regulator i den kommunala budgeten.

Slutligen bör påpekas föräldrarnas ansvar. De bör värna barnens skola och hjälpa lärarna som har ett svårt och ansvarsfullt arbete med att undervisa eleverna. För elevernas bästa behövs det således en bra skola, bra rektorer och lärare och föräldrar i samverkan.

Välfärdens betydelse för samhällsutvecklingen.

De politiska partier som motarbetar välfärden får det svårt att torgföra sin politik även i andra frågor. Välfärden gagnar medborgarna både privat och i jobbet. Det är bevisat att människor med en trygg tillvaro trivs och presterar bättre.

Då är skattesänkningar, som direkt hotar välfärden, en åtgärd som medför en hämmande effekt på samhällsutvecklingen och produktiviteten. En orolig arbetsmarknad med missnöjesyttringar tjänar varken arbetsgivare eller arbetstagare. De som ständigt hävdar att skattesänkningar löser alla problem vill ytterst begränsa medborgarnas fri och rättigheter. Skatteuttaget skall stå i relation till de åtaganden som staten, landstingen och kommunerna har.

Det borde vara en självklarhet för alla politiker att samhällen som fungerar, utvecklas och producerar varor och tjänster som gagnar landet. Det kan ske i ett samhälle som vårt med jämställdhet, alla människors lika värde och medborgare med demokratiska värderingar.

Politikernas konfliktytor borde rensas från debatter om självklara mänskliga rättigheter och i stället ägna sig åt arbetsmiljön som skadar människor, klimatet och företagens förutsättningar att verka, växa. Det är utvecklande och gagnar alla i vårt land. Egoismen måste motarbetas så även klassklyftorna som sammantaget hämmar samhällsutvecklingen. Ett rättvist samhälle borde alla sträva efter.

Mer kärnkraft, en utopi?

Nu har debatten om mer kärnkraft blommat upp igen. Anledningen är tveksam tilltro till vindkraft och solenergi och då får kärnkraften ökad betydelse. Då de energislagen inte kan prestera snabba förlopp måste tillgången på reglerbar kraft tillgodoses. Detta kan ske genom att effektivisera befintliga vattenkraftverk och ev. bygga fler. Behovet av reglerkraft debatteras sällan men utgör en mycket viktig funktion som krävs för stabil drift och kvalitetssäkrad leverans av el.
Oavsett hur debatten går måste ansvariga debattörer inse att bl.a. avfallsfrågan måste få en lösning innan ny kärnkraft byggs ut. Vidare bör förespråkarna reda ut vem eller vilka som kan tänkas finansiera en utbyggnad då kapitalets omloppstid är lång och varje producerad kWh beräknas bli hög i förhållande till dagens elpriset.
Kärnkraftens vara eller icke vara måste bygga på fakta beträffande ekonomi, behov, miljökrav, avfallshantering, kunskap, erfarenhet och tillgången på alternativ. Fakta bör levereras av experter och forskare som då ger underlag för beslut av politikerna
Oavsett energislag bör sparandet stimuleras. Idag slösar vi med energi i stor omfattning. Vidare bör driften av landets vattenkraftverk och reglering av landets vattenmagasin ske samordnat för att öka effektiviteten.

Umeå kommun stoppar osund konkurrens.

Ett efterlängtat besked har i dagarna kommit från kommunen. Den negativa behandling av privata företag som förekommit vid skilda tillfällen skall nu upphöra. Ingångna avtal skall hållas och kommunen uppmanar nu upphandlande enheter att behandla företagen seriöst.
Det har varit en osund politik som kommunen tillämpat där företag har förlorat pengar genom slarv och översitteri från tjänstemännens sida. Nu skall det upphöra. Det borde vara på sin plats att kommunen ersätter företag som drabbats ekonomiskt av kommunens oskickliga hantering av upphandlingar och ingångna avtal.
Tyvärr finns det fortfarande politiker och tjänstemän som inte vill förstå hur viktiga företagen är för kommunen då det är hos företagen som jobb skapas. Kommunen borde införa en mer företagsvänlig politik. Det kan till en början enkelt ske genom återkommande möten med företagarna för att lyssna på deras synpunkter och idéer.

Moderaterna krisar.

Edvard Riedl M skriver i en replik i Folkbladet 2019-01-29 att Norrland behöver Ulf Kristersson som statsminister. Att Kristersson med sina bravader, hans CV skulle täcka en hel A4 sida med tvivelaktiga beteenden, skulle ha någonting att ge Norrland är ju en ren utopi. Här vill ingen köpa allmännyttan, skolor, äldreboenden, vårdcentralen m.m.
Insändaren bär desperationens kännetecken och saknar förankring i nuet. Man kan förstå att moderaterna krisar. Riedl borde fundera över hur den fortsatta färden blir för M. Efter att ha orsakat en regeringskris står nu Kristersson med två tomma händer och det är han som bär skulden. Han vet mycket väl att SD är ett hot inte en tillgång.
Att Riedl för ett antal år sedan aktivt försökte få bort Kristersson från partitoppen verkar vara glömt nu. Det svänger fort i partiet.

 

Den svenska skolans problem.

Fortsättningsvis är det påtagliga problem i skolan. Åtgärder vidtas men det tycks inte hjälpa. Vad det beror på är svårt att svara på men det borde stå klart för politikerna att något radikalt måste göras. Klart är att professionen inte är överens med beslutsfattarna och därför bör en opartisk utredning tillsättas som först gör en omvärldsanalys av skolor i andra jämförbara länder. Därefter kan de börja med den svenska skolans problem.
Varför nu denna djupgrävande probleminventering? Ja alla kända problem måste upp till ytan samlat för att få en överblick som kan tjäna som underlag för problemlösningarna. Partiella åtgärder har provats utan egentlig framgång. En aktuell fråga som bör belysas är om dagens huvudmän klarar sina uppdrag?
För att nå acceptans och förståelse för åtgärderna hos eleverna och professionen måste de bli delaktiga i processerna. Deras åsikter är viktiga. Det är elevernas framtid det gäller. För att nå uppsatta mål i skolan måste förutsättningar skapas för att få en acceptabel arbetsmiljö för både elever och lärare. Det är en förutsättning för att undervisningen skall ge godtagbara resultat, d.v.s. godkänt.