Under en längre tid har företagen angripits för att tillskansa sig för höga vinster, gäller särskilt inom offentliga sektorn. Ofta beror det på dåliga regelverk från statens sida. I till exempel skolan är skolpengen kombinerat med en slimmad organisation en stor orsak till de stora vinsterna. Att oärligt tillskansa sig skattemedel måste stävjas till varje pris. En lösning kan vara att ersätta faktiska kostnader.
Företagens intresse för skattefinansierade verksamheter som vård, skola och omsorg beror till största delen på bristfälliga lagar och bestämmelser samt ofullständiga ekonomiska spelregler. Det utrymmet måste tätas till. Det finns ingen plats för oseriösa företag som förstör marknaden. Riskkapitalbolagen bör förbjudas driva friskolor. Även religiösa friskolor bör förbjudas.
Att reglera vinsterna i ett företag är helt fel väg att gå. Generellt skall förtagande stimuleras. Finns avarter måste de få möjligheter att organisera sitt företag efter de lagar och regler som gäller. Vi kan även konstatera att en viss självsanering pågår ständigt då oseriösa företag inte klarar konkurrensen. Sammantaget kan vi slå fast att utan företag stannar Sverige därför måste kommunerna och staten föra en sådan politik som gynnar seriösa företagare. ”Friska” företag är en tillgång för landet.
Företagens pålagor måste anpassas till verkligheten. Omvärldsanalyser när det gäller skatter är ytterst angeläget då vi konkurrerar på en global marknad.
Skatteuttag bör i huvudsak ske på konsumtion och lyxvaror och inte på arbete.
Kategoriarkiv: Politik
KD i stormens öga.
I valdebatterna avslöjas en del känsliga ”hemligheter” som varit förborgade sedan länge. Att de kommer upp till ytan beror oftast på människor som vill veta lite historia. För att exemplifiera påståendet är KD:s historia en skickligt dold hemlighet som kanske partiledningen inte känner till eller så vill de inte kännas vid den. I valtider så kan dessa hemligheter avslöjas i hetsiga debatter.
KDS, Kristen demokratisk samling, bildades 1964 av Levi Petrus, den legendariske pingstpastorn. En av de som skrev partiprogrammet var f.d. nazisten Harald Ljungström, en accepterad person inom KDS. Levi Petrus hade en tveksam inställning till nazismen men sade vid något tillfälle att: Nazismens aktiviteter för att undvika smutslitteratur och moralupp-lösande film med mera var det ju inte något ont uti. Det var ju snarare det som gjorde att även kristna stödde deras program.
Jimmy Åkesson SD och Ebba Busch Thor KD har att vidkännas snarlika historiebeskrivningar. De bruna ränderna finns där som ett ok att bära nu och i framtiden
I valdebatterna har EBT intagit en påtagligt stridbar och onyanserad hållning. Sanningen har inte alltid varit i främsta rummet och oresonliga angrepp på politiska motståndare har varit legio. Hon har ett drag av Ulf Ekmans (Livets Ord) retorik. ”Du ska lyssna på mig”
RUT- och ROT- avdrag är bidrag.
Varje år satsar samhället miljarder på att städa hem i rika områden. Alliansen och SD går till val på att öka bidragen ännu mer.
Inför höstens riksdagsval utlovar Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet krafttag mot vad de kallar för “bidragsberoende“. Enligt Moderaternas partiledare Ulf Kristersson vill hans parti sätta “välfärd före bidrag“. Men detta gäller inte alla typer av bidrag. För samtidigt som de borgerliga partierna vill villkora och begränsa samhällets stöd till sjukskrivna och arbetslösa, vill samma partier satsa miljarder på RUT.
Sedan RUT-avdraget infördes av Alliansregeringen år 2007 har bidraget blivit en allt större börda för de svenska skattebetalarna. 2010 spräcktes miljardvallen och sedan 2014 har subventionerna legat på över 3 miljarder kronor varje år. Enligt Skatteverkets statistik stiger kostnaderna i snabb takt. Förra året kostade RUT-avdragen mer än 4,6 miljarder kronor.
Alliansen vill sänka skatterna. Dessutom vill de ha bidrag för RUT- och ROT-tjänster. Det är ingen hejd på bidragen som de ju egentligen vill minska. Det gäller att hänga med i svängarna.
Klas Viberg
Företagsklimatet i vårt land.
De små och medelstora företagen i Sverige är motorn för tillväxt och jobbskapande. Därför är företagsklimatet en viktig faktor att ta hänsyn till när regeringen formar sin politik. Nuvarande situation är kanske inte den bästa. Visserligen snurrar hjulen under nuvarande högkonjunktur men det kommer en lågkonjunktur lika säkert som amen i kyrkan och då gäller det att stå rustade. Det är då företagens pålagor kommer att kännas extra tunga och kan leda till upp-sägningar. Av den anledningen bör pålagorna begränsas. Regeringen måste se sig omkring i världen och idka lite benchmarking. Hur ser företagsklimatet ut i andra jämförbara länder som vi konkurrerar med?
Att stimulera jobbskapande företag är oftast lönsamt. Att skapa jobb åt arbetslösa är en dyr åtgärd för staten så det gäller att välja väg. Sverige bör vara ett land som gynnar företagandet då det är det som skapar förutsättningarna för vår välfärd.
Den svenska skolan, ett politiskt haveri.
I valrörelsen var inte skolan huvudämnet fast den borde ha varit högst på dagordningen. Problemen i skolan med många underkända tycks ha blivit en accepterad situation då den tillåts fortsätta. Trots att det finns uppenbara bevis på bristerna som orsakat haveriet så står politikerna handfallna. Prat, prat men lite verkstad.
Vi kan dock konstatera att Liberalerna vinner anhängare för sin skolpolitik. Den pekar på vad som måste göras för att åstadkomma förändringar och som hjälper elever och lärare nå målen.
Några förslag:
- Vi måste återgå till katederundervisning med lärare alla timmar.
- Arbetsmiljön måste avsevärt förbättras.
- Ordningen i klassrummet måste förbättras för att uppnå studiero.
- Stökiga elever flyttas till hjälpklass.
- Mobiltelefonerna under lektionerna måste förbjudas.
- Skadegörelse av elever bör ersättas av föräldrarna.
- Det måste finnas ett regelverk som alla måste känna till och följa.
Vi måste tyvärr konstatera att välfärdslandet Sverige har en skola som inte fungerar. En relevant fråga som kan ställas är om välfärden har eroderat skolan på uttalade krav, ordning och studiero. Skolledningen måste återta ledarrollen och våga ta konflikter i skolan. Buset får inte förstöra lektionstimmarna.
Centralt är det undfallenheten att agera från politikernas sida som förstör framtiden för vissa elever vilket är mycket allvarligt.
Moderaternas ekonomiska politik.
Det har redan framkommit att M avser att sälja SBAB vid ett regeringsskifte. Med den åtgärden minskar konkurrensen på bolånemarknaden och de övriga bankerna jublar då en vägledande bank som SBAB försvinner. De som drabbas är bolånekunderna med stora lån men det rör inte moderaterna i ryggen. Vi har en bostadsmarknad som redan spårat ur p.g.a. bankernas ökade risktagande för att tjäna pengar. De har tjänat stora pengar på rådande bostadsbrist i landet som Alliansen bär skulden för.
Ökade bostadsräntor drabbar som sagt nuvarande låntagare hårt allra hårdast för de som har stora lån för sina lägenheter. Det blir ännu svårare att köpa bostad eller bygga villa om bolåneräntorna stiger.
Återigen visar M bristande ekonomiskt kunnande och de saknar samhällsansvar. Varje gång de kommer till makten sker en berusning som ofta leder till felaktiga beslut. Att planera sälja SBAB är ett bevis på detta. I vissa sammanhang hyllar M konkurrens dock inte i alla som synes.
Lag och ordning för alla.
Vi har under flera år sett en negativ utveckling i samhället vad gäller den kriminella verksamheten. Det har resulterat i att människor i utsatta områden inte vågat gå ut på kvällarna eller i andra sammanhang gå ut ensamma på dagen. Mord på öppen gata har blivit vardagshändelser. Denna utveckling har bara mötts med skärpta lagar från politiskt håll. Den tafatthet som samhället visat duger inte. Det måste till handgripliga åtgärder för att stoppa de kriminella. Nedan några förslag:
- Stifta lagar som medger omedelbar förvaring av kända kriminella under tiden som utredning pågår om åtal.
- Omhänderta ungdomar på glid genom sociala åtgärder.
- Förbättra undervisningen i skolan om lag och ordning. Stoppa buset i klassrummen, placera busfrön i särskilda klasser för specialundervisning.
- Förbättra knarkpolisens resurser.
- Avlasta polisen arbetsuppgifter som kan utföras av andra så att poliser kan placeras på utsatta orter.
- Stoppa vapenimporten från de länder på Balkan som illegalt säljer vapen. Väck frågan i EU.
- Människor med utländsk bakgrund som begår brott i Sverige skall dömas och utvisas.
- Öppna ungdomsgårdar.
- Stötta föreningslivet ekonomiskt.
- Sociala myndigheter skall erbjuda hjälp till personer som vill avveckla sitt kriminella förflutet.
Samhället skall aktivt skydda medborgarna mot de kriminella gängens hot, våld och mord.
KD, ett parti som kämpar.
Skiftningarna inom KD har pågått en längre tid. Det är stor skillnad på partiets framtoning i dagens politik och den Alf Svensson förmedlade. Han måste må illa över den förändring som sker och har skett. Nya partiledare har radikalt ändrat kursen och ideologin som måste vara ytterst besvärande för kärnväljarna
Redan när Göran Hägglund tillträdde som partiledare fanns det krafter inom partiet som ville att partiet skulle inta en mer radikal religiös inriktning. Mats Odell var en sådan kraft. Göran Hägglund som var Alf Svenssons adept hade delvis ärvt Alf Svenssons sätt att leda partiet.
När nu Ebba Busch Thor blev partiledare kunde de radikala inom partiet andas ut. Nu äntligen kunde partiet blomma upp igen. Nu kunde de öppna upp för att sprida det kristna budskapet. Ebba Busch Thor med rötterna i Livets Ord trodde nog att hennes attityd skulle vinna anklang, men icke så. Hennes öppning mot SD är nog en taktik för att vinna röster. Hon överger därmed trogna KD väljare med en genuin religiös övertygelse. Just nu har hon fått utdelning på sin högergir. Det återstår att se om effekten håller i sig.
Hennes senaste uttalande om att ”mångkulturism inte är vägen framåt” ligger väl i linje med vad SD tycker.
Nu lite historia. När Ebba Busch Thor var kommunalråd för äldre och funktionshindrade i Uppsala hade staden år 2014 en av de längsta köerna för äldre i landet. Dessutom hade Ebba Busch Thor mest böter i hela landet för att inte hon ordnade bostäder åt funktionshindrade. Värt att påminna en förnumstig partiledare om glashuset.
Alliansen, en politikerbur.
Bildandet av Alliansen hade ett särskilt syfte nämligen att öppna upp för C, L, KD och M att komma åt taburetterna, d.v.s. avsätta S och MP. Att partier med så mångfasetterad politik gick samman var ett vågspel men deras starka vilja att regera överbryggade svårigheterna. Under förra mandatperioden styrde Reinfeldt med järnhand. Det var bara att acceptera moderat politik eller försvinna. Visserligen fick småpartierna ett och annat fläskben att visa upp för sina väljare men det var i grunden moderat politik som dominerade. Tyvärr ledde den till ett ekonomiskt haveri.
Nu betyder ju Alliansens politik ett evigt kompromissande i synnerhet för de små partierna. Det betyder att en röst på C för att deras migrationspolitik lockar väljare kommer att innebära i praktiken en röst på M då de som största parti knappast kommer att ändra sig. Även i andra frågor blir M dominerande om den splittrar Alliansen.
Man kan konstatera att Alliansen bidrar till sämre utveckling mindre reformer och ett evigt käbbel som tröttar ut väljarna och ökar politikerföraktet. Alliansens evigt kompromissande lurar väljarna och skadar landet.
Det moderna skogsbruket.
Den senaste tidens bränder har satt fokus på skogsbruket och dess metoder. Det har länge varit tillåtet att kalhugga och sedan plantera ny skog. Även utdikning torrläggning av myrar och våtmarker i stor skala var populärt på 1960-talet och framåt för att utöka planteringsbara ytor. Detta var metoder som det då moderna skogsbruket skulle använda.
Nu har nya rön vuxit fram av de erfarenheter som gjorts och det blir åter debatt om hur egentligen skogen skall skötas hållbart i framtiden. Även de omfattande skogsbränderna som drabbat oss kommer att bidra med nytt bränsle i debatterna.
Kalhyggens framtid bör debatteras då erfarenheterna inte är de bästa. Även nyttan med den efterföljande markberedningen kan ifrågasättas av olika anledningar. Även utdikningarna framstår numera som en åtgärd som saknade säkra beslutsunderlag men ändå tillämpades. Torrlagda ytor kan inte bevara fukt och det regn som faller ökar avrinningen till närmaste vattendrag. Vi behöver anlägga fler våtmarker i våra skogsområden.
Även skogsbeståndets innehåll behöver belysas ur brandskyddssynpunkt. Bara barrträd ökar brandrisken påtagligt medan lövträd verkar dämpande. Skogsägare bör därför anpassa sitt bestånd till riskerna då nu klimatförändringarna står för dörren. Varmare och torrare somrar är kanske något vi får vänja oss vid i framtiden och därför måste vi anpassa vårt skogsbruk. Forskningen inom området måste intensifieras så att åtgärder som vidtas blir välgrundade
