EU bör effektiviseras.

Om EU skall få medborgarnas fortsatta förtroende måste unionen effektiviseras och hävda samma krav på alla medlemsländer. Det går inte som idag låta vissa länder ta russinen ur kakan och strunta i skyldigheterna medan andra länder får kompensera deras underlåtenhet.
Det är också synnerligen anmärkningsvärt att resorna till Strasbourg varje månad fortsätter, detta gigantiska slöseri med medborgarnas pengar. Denna flyttkarusell som tillkom efter en kompromiss i förhandlingar med Frankrike om platsen för EU:s huvudkontor kostar ca. 2 miljarder kronor årligen och innebär dubbla uppsättningar av all administrativ utrustning. Dessutom släpps 19 000 ton koldioxid ut varje år orsakade av transporterna.
Sammantaget måste en ekonomisk och administrativ effektivisering komma till stånd annars minskar tilltron till unionen.

EU-krisen

När nu britterna lämnar EU borde kommissionen ta deras missnöje på största allvar och fundera över vad som är fel då länder vill lämna unionen. En självkritisk granskning av det egna fögderiet bör därför prioriteras. Är det så att EU gapar över för mycket och är det till nackdel för medlemsländerna? Bör EU bara hantera övergripande och gemensamma frågeställningar?

Frågorna är många och de söker svar så kommissionen bör ta till sig medborgarnas synpunkter. I dag är flera medlemsländer missnöjda med EU. Det saknas ett ledarskap som klart visar kompassriktningen i viktiga frågeställningar.

 

Avtalet med Turkiet, ett högriskprojekt

Alla ministrar var eniga om avtalet vilket var mycket märkligt. Kan det möjligen bero på att de flesta såg möjligheten att slippa ta emot flyktingar och då såg de mellan fingrarna med Erdoğans öppna arrogans och hån mot EU. Då avtalet är ett högriskprojekt frågar sig nog många om EU har någon plan B då Turkiet kan komma att utöva utpressning för att vinna fördelar på andra områden och då sitter EU i fällan. Man kan misstänka att det är Erdoğan som gillrat fällan.

Det är mycket märkligt att EU-kommissionen är så vek och undfallande när det gäller de länder som inte vill ta emot flyktingar. Det måste vara andra bevekelsegrunder som har påverkat beslutet. Kan det möjligen vara marknaderna för de utpräglade industriländerna som varit tungan på vågen. För Tyskland och Frankrike är detta en viktig fråga. Att utesluta länder kan påverka handelsutbytet och ekonomin.

Krisen i den Europeiska Unionen

Vi upplever idag en allvarlig kris i EU som bl.a. beror på omfattande brister vid hanteringen av flyktingkrisen. De stora flyktingströmmarna har överraskat alla men den handfallenhet som har präglat EU-kommissionen är påfallande och ytterst allvarlig. Det borde mana till eftertanke om nuvarande organisation med 27 medlemsländer verkligen kan fungera tillsammans då de har så olika strukturer, prioriteringar och levnadsstandarder. Det kan jämföras med EMU där en del länder faktiskt tar ekonomiskt skada av EMU-samarbetat. De länder som står utanför EMU klarar sig bättre än medlemsländerna både ekonomiskt och tillväxtmässigt.

Att träffa avtal med Turkiet ang. flyktingmottagande beror på att många länder inom EU inte tar emot flyktingar. Skulle så ske slapp vi anlita Turkiet. Att anlita ett land som inte lever upp till de mänskliga rättigheterna är en tragedi och visar på att EU har en ledning som inte fungerar.

EU, ett omöjligt projekt?

EU var tänkt som ett fredsprojekt i akt och mening att få slut på krigen i Europa. De ledande nationerna var Tyskland och Frankrike som även hade planer på att skapa en marknad för varor och tjänster. Även fri rörlighet inom unionen var avsikten.

Nu har vi resultatet av många år med EU och i mångt och mycket har EU varit bra men de som strävar efter ökad överstatlighet bör besinna sig. Varje lands bestämmande rätt kan inte förhandlas bort utan måste respekteras.

Tyvärr har EU-kommissionen inte klarat av flyktingkrisen vi har nu. Det brister i ledarskapet då enskilda länder kan neka att öppna sina gränser för flyktingar. De aktuella länderna får stora ekonomiska bidrag från EU men när det gäller att ställa upp solidariskt med hjälp säger de nej. De plockar russinen ur kakan. De aktuella länderna är främst Ungern, Polen, Slovakien, Tjeckien, Finland och Danmark som utmärker sig, de borde straffas ekonomiskt.

England hotar med utträde om de inte får gehör för sina krav. Det är ytterst tveksamt om det är EU som behöver England som medlem utan det är nog snarare England som behöver EU. Om kraven godtas av EU kommer fler länder att söka avsteg och då är bollen igång på ett sluttande plan.

Flyttkarusellen i EU.

Det är något av en offentlig hemlighet att Europaparlamentet flyttar mellan Bryssel och Strasbourg varje månad för att upprätthålla den symboliska betydelsen för Europas fred, främst gäller det gränskonflikterna mellan Tyskland och Frankrike. Varje år kostar flyttkarusellen runt 2 miljarder kr och den belastar då miljön med 19 000 ton koldioxid. Att detta har fått fortgå även under krisåren är ytterst anmärkningsvärt. Att fortsätta slöseriet kan innebära att medborgarnas förtroende för EU som union kan skadas.

 Här har det förts en åtstramningspolitik av sällan skådat slag medan EU har slösat bort stora summor till en vansinnig flyttkarusell. Förutom skyhöga flyttkostnader så har alla berörda inte kunnat utföra ett vettigt arbete under tiden flyttningarna varje månad har verkställts. Hela flyttkarusellen gränsar till begreppet vanstyre. Beslutet kan knappast vara behäftat ens med sunt förnuft utan har påverkats av någon form av mutkultur för att bilägga gränskonflikterna som ju ändå

 Nu tillkommer det nya klimatavtalet och detta om något borde få kommissionen att ta ansvar för verksamheten och avskaffa detta slöseri med skattebetalarnas pengar.

EU, en tillgång eller ekonomisk belastning.

EU, denna mastodont på lerfötter blir mer och mer ifrågasatt. När det nu krisar till sig, som t.ex. i flyktingfrågan, verkar kommissionen helt förlamad. Dess ordf. Junker saknar tydligen ork att agera mot länder som inte solidariskt medverkar till en lösning av flyktingkatastrofen. Denna undfallenhet/förlamning hotar hela unionens existens. Länder som Ungern bör uteslutas ur unionen. Viktor Orbáns agerande är inte acceptabelt när det gäller främst flyktingfrågan. Det blir en viktig signal till andra länder som bara åker snålskjuts.

Flyktingkatastrofen är en prövning av unionens förmåga att lösa kriser. Misslyckas man med att lösa denna typ av kris klarar man då ett betydligt allvarligare kristillstånd t.ex. natur-katastrofer? Flyktingkatastrofen borde leda till ett genomgripande reformarbete inom EU för att skapa regler och bestämmelser som kommissionen skall förhålla sig till. Det finns även anledning att ompröva tillsättningen av vissa tjänster inom kommissionen främst då ordf. Junker som visat sig att inte hålla måttet. Hans vackra ord om att bekämpa arbetslösheten och den sociala dumpningen måste nu omsättas i praktiken annars är trovärdigheten i fara.

Flyttkarusellen i EU

Det är något av en offentlig hemlighet att Europaparlamentet flyttar mellan Bryssel och Strasbourg varje månad för att upprätthålla den symboliska betydelsen för Europas fred, främst gäller det gränskonflikterna mellan Tyskland och Frankrike. Varje år kostar flyttkarusellen runt 2 miljarder kr och den belastar då miljön med 19 000 ton koldioxid. Att detta har fått fortgå även under krisåren är ytterst anmärkningsvärt. Att fortsätta slöseriet kan innebära att medborgarnas förtroende för EU som union kan skadas.

Här har det förts en åtstramningspolitik av sällan skådat slag medan EU har slösat bort stora summor till en vansinnig flyttkarusell. Förutom skyhöga flyttkostnader så har alla berörda inte kunnat utföra ett vettigt arbete under tiden flyttningarna varje månad har verkställts. Hela flyttkarusellen gränsar till begreppet vanstyre. Beslutet kan knappast vara behäftad ens med sunt förnuft utan har påverkats av någon form av mutkultur för att bilägga gränskonflikterna som ju ändå var av övergående karaktär.