Uppgifter i media om kommuner som krisar ekonomiskt duggar tätt nu. Det många frågar sig hur det har kunnat blivit så här. Om uppföljningar med delårsbokslut sker borde de ekonomiskt ansvariga ha slagit larm tidigare. Nu väntar omfattande besparingar som oftast drabbar de områden som är lagstadgade, vården, skolan och omsorgen.

Det som nu sker borde skapa en debatt om kommunernas hantering av skattemedel. Vissa kommuner klarar ekonomin bra medan andra verkar ha kistan öppen för jämnan. Det måste finnas ett nej även i den kommunala verksamheten. Idag startas projekt som inte är finansierat fullt ut men som genomförs ändå. Då får andra verksamheter banta vilket är helt åt skogen.

De politiskt ansvariga måste bli mer ekonomiskt medvetna. Medborgarna idag har stora krav på kommunerna som kostar pengar men som inte finns budgeterade. Då måste kommunen säga nej. Det måste också bli slut på att starta ofinansierade projekt som sedan drabbar vård, skola och omsorg genom besparingar i verksamheterna. Haverier med stora reparationer som följd måste behandlas särskilt, kanske genom lån.

Situationen i dag tyder på dålig ekonomisk uppföljning under verksamhetsåret. Ansvariga måste larma vid påtagliga avvikelser. Om inte pengarna räcker till basverksamheterna måste skatterna höjas, så enkelt är det. Vård, skola och omsorg är lagstadgade verksamheter och måste prioriteras i den kommunala ekonomin.

Det är många kommuner som brottas med dålig ekonomi. Orsakerna är många så det gäller att identifiera de kostnadsställen som har de största problemen. Kommunerna har lagstadgade åtaganden som de inte får eller kan smita undan. Då kan vite utkrävas.

Vi har en utveckling i samhället som ställer krav på kommunerna. Medborgarna tycks tro att det finns obegränsat med pengar. Välfärden har skapat ett krav samhälle vars medborgare tror att kommunerna fixar det mesta. Det resulterar i kostnader som vida överstiger skatteintäkterna och det kan inte fortsätta.

Kommunerna måste tydliggöra sina åtaganden som idag skattefinansieras medan övriga krav får avgiftsbeläggas eller avvisas. Välfärden har skapat medborgare som vill ha det mesta serverat utan motprestation vilket på sikt måste innebära skattehöjningar eller avgifter. Kommunernas åtaganden måste stå i relation till skatteintäkterna. (Som exempel kan nämnas att byggande av idrottshallar måste finansieras genom avgifter eller skattehöjningar inte genom att dra ner på skolan eller äldreomsorgen.)

I TV programmet Uppdrag Granskning har vi informerats om hur blufföretag lurat kommunala tjänstemän att köpa förbrukningsvaror till höga priser. Genom mutor och hot har de lyckats få ansvariga tjänstemän att köpa varor i otroliga mängder och till skyhöga priser. Hur detta har kunnat ske utan att ansvariga har reagerat är en gåta.

Avslöjandet väcker frågor om hur det egentligen står till med kommunernas hantering av våra gemensamma skattemedel. Har vi korrupta tjänstemän i förvaltningarna eller hur ska skattebetalarna tolka det som har hänt.

Politikerna måste nu tillsätta en utredning som ser över gällande regelverk för någonstans finns det uppenbara fel eller luckor i systemet. Det brådskar.