Jokkmokksupproret

Nog är det märkligt att debatten om Norrbottens lidande inte tar slut. Vissa inlägg saknar verklighetsförankring, vissa är direkt hånfulla och otrevliga. Om man orkar läsa en del så verkar det som om Norrbotten är ett län som det knappast går att bo i så dåligt är det. Vi andra som bor i Norrland vet att det är en bra landsända  att bo i och vi är inte ett dugg avundsjuka på Stockholmarna.

Om sanningen skall fram så har Vattenfalls personal i Norrbotten alltid haft favörer framför andra i Vattenfall. De har på ett egendomligt sätt fått en kultstatus som fört med sig att de har fått mer av det mesta. Det är tveksamt om det är arbetsprestationerna som bidragit men det kan möjligen vara för det karga landskapet, vargarnas, björnarnas och järvarnas påtagliga närvaro som fått ledningen i Stockholm att vekna. Nu är ju rovdjuren även en tillgång för då kan jakt bedrivas året runt så allt kan inte vara elände.

Om vi leker med tanken att Sverige inte hade haft älvarna, gruvorna och skogen som nationella tillgångar hade tillvaron varit betydligt svårare. De nationella tillgångarna gynnar alla så alla bör betänka att förespråka slutenhet tär på den sammanhållning vi så väl behöver.

Arlas ledning festade på böndernas bekostnad.

Efter ”TV:s Uppdrag gransknings” genomgång av Arlas ledning och deras förehavanden har nu ledningen sparkats och uppemot 700 anställda har avskedats då de har varit övertaliga. Ledningen har fått härja fritt utan att revisorerna har reagerat, i varje fall inte öppet. Det borde ha varit revisorerna som larmat om oegentligheterna inte TV:s UG. Det har varit inkompetenta personer i styrelsen och ledningen. Den nya vd:n som fick 500 000 kr i månadslön (???) påstod själv att han hade städat i organisationen. Då frågar vän av ordning hur det egentligen fungerade före hans tid.

Att bönderna nu känner en viss seger är dom väl unnat men det borde leda till att liknande organisationer granskas hårdare genom att anlita auktoriserade revisorer för löpande granskning. Den nya ledningen måste nu uppdatera och utbilda alla i ledande ställning om de regler och bestämmelser som gäller för företaget. Regelverket måste sedan tjäna som underlag för revisorernas granskningsarbete.

Landsbygdens överlevnad

Det blir alltmer uppenbart att de som lever på landsbygden måste skapa motkrafter mot den negativa utvecklingen. Att bo och leva på landsbygden är kvalitetsmässigt betydligt bättre än att bo i en stad. Miljön, friheten, sammanhållningen och vikänslan är värdefulla egenskaper som inte kan förverkligas i en stad. För att få byarna levande och aktiva bör gamla tiders byaråd återinföras. Där kan alla bybor komma till tals och gemensamt dryfta problem och komma överens om åtgärder för att förbättra bybornas trivsel och sammanhållning. En röd tråd bör vara samverkan för byns bästa. Att som idag kräva/vänta på åtgärder av kommunen eller staten så fort ett behov uppstår håller inte i längden utan människornas egna insatser måste vara ett självklart inslag.

Det kan framstå som orimliga krav på varje bybo men det måste få kosta lite ansträngningar när man får tillgång till sådan bra boendemiljö som landsbygden utgör. Detta innebär inte att kommunen och staten kan frånhända sig ansvar även för landsbygden utan att hela Sverige skall leva gäller alltid. Många stadsbor skulle anse det vara en ynnest att bo på landsbygden.