På senare tid har flera skolor lagts ner då elevunderlaget minskat och skolresultaten sjunkit påtagligt. Kvarvarande elever har då flyttats till andra skolor med bättre skolresultat. Efter en tid har dessa skolor påvisat bättre resultat då elever med sämre resultat tycks ha påverkats positivt av att blanda elever. Detta är resultatet av en förändring i praktiken vars resultat inte kan ifrågasättas. Många med kunskap i ämnet har påtalat det fria skolvalet som en av orsakerna till de dåliga skolresultaten.
Det är ytterst pinsamt att moderna och rika Sverige brottas med dåliga skolresultat år efter år. Åtgärder vidtas på olika områden men kärnfrågorna undviker politikerna att utreda. Det är det fria skolvalet och skolpengen som kan vara grundorsaken till de dåliga skolresultaten. Även huvudmannaskapet för skolan måste förändras då kommunerna inte klarar av uppgiften. Skolpengen göder riskkapitalisterna och det fria skolvalet gör redan svaga elever ännu svagare.
Regeringen bör anlita professionen och forskare/experter för att lösa problemen i skolan. Politikernas uppgift är att skapa förutsättningarna inte att organisera skolarbetet. För det krävs kompetens.

Debatten om vinster som privata skolor gör i skolverksamheten har egentligen fel fokus. Skolpeng delas ut till alla skolor, både privata och kommunala. Privata skolor driver verksamheten effektivt och efter gällande regelverk. Skolpengen är så väl tilltagen att de kan göra vinst. Nu skall vinsten begränsas till ca 7 %. En åtgärd som liknar en medicin mot   resultatet av ett felaktigt system. Om förslaget går igenom kommer det inte att förändra undervisningen med nuvarande regelverk.
Det är skolpengen, det fria skolvalet och undermåligt regelverk som är bovarna i dramat. Skolpengen bör avskaffas och ersättas med ett ersättningssystem med redovisning av faktiska kostnader. Då får kommunerna, huvudmännen, möjlighet att bedöma kostnader och kvalitet. Påtagliga avvikelser kan då rapporteras till Skolverket. Skolan måste också få ett nytt regelverk och en effektivare skolinspektion.
Det fria skolvalet bör avskaffas då nuvarande system ökar segregationen. Blandade klasser ger bättre skolresultat det har forskningen påvisat.
Om inte detta kan accepteras bör all privat driven skolverksamhet förbjudas.
Rent generellt måste företag få göra vinst det är ju en förutsättning för företagande.

Situationen för vår skola debatteras flitigt. Den klarar inte att utbilda alla våra elever till godkänt för vidare studier utan det blir för många som faller igenom. Många är förslagen på hur skolan skall förändras för att nå målen men inga har hitintills varit verkningsfulla. Det finns de som anser att skolan måste lämna de senaste årens förändringar och börja om från början. De menar att friskolereformen måste revideras.
Riskkapitalbolagen bör inte få bedriva skolverksamhet. De har ett affärsintresse som inte är förenligt med skolans syfte, d.v.s. grundutbildning för högre studier till alla barn som har förmågan utan vinstintressen.
Fria skolvalet bör avskaffas då forskning har påvisat att blandade klasser främjar lärandet. Även segregationen motverkas.
Skolpengen bör ersättas med ett ersättningssystem för redovisning av faktiska kostnader.
Det senaste utspelet från regeringen med ökad genomströmning av elever för högre studier bör ifrågasättas. Kraven bör inte minska för att kompensera en dålig grundutbildning utan det är grundutbildningen som måste reformeras.

.Vi har nu nått ett stadium i den svenska skolan då eleverna måste beredas läxhjälp och tillgång till sommarskola. Läxhjälpen kan nu alla få vid behov utan kostnad numera. Sommarskolan har blivit ett viktigt komplement för elever som har svårt att tillgodogöra sig den utbildning som skolan förmedlar. Sommarskolan har blivit populär. Vad har den som inte den ordinarie skolan har?
Man kan fråga sig varför vår skola inte klarar av att utbilda eleverna i tillräcklig omfattning för godkänt eller vidare studier. Alltför många elever klarar idag inte godkänt när de avslutar nian det är den krassa verkligheten. För att kompensera detta har vi då läxhjälp och sommar-skola. Är det rätt väg att gå och räcker det för att vända utvecklingen?
Det kan vara dags att vi får en fullständig genomlysning av hur skolan fungerar idag och förslag på vad som måste göras för att eleverna skall få de kunskaper de faktiskt har rätt till under stipulerad tid i skolan. En total organisationsöversyn vore en angelägen åtgärd då skolan alltför länge har varit ett område där politikerna har fått härja fritt medan professionen som besitter kunskaperna har fått stå tillbaka. Även huvudmannaskapet bör noggrant utvärderas.

Hur många bevis måste vi ha på att skolan i nuvarande form inte fungerar. Att kommunalisera skolan blev inget lyckat projekt. Tillsammans med privatiseringen har vi fått en skola som inte förmedlar kunskaper till eleverna enligt uppställda krav. Kommunaliseringen har bevisligen inte fungerat. Vi kan se att kommunerna inte klarar av att vara huvudmän då de har så många andra områden som kräver insatser. Dessutom har skillnaderna mellan skolorna ökat till en oacceptabel nivå.
I skolan har resultaten försämrats. Vi har fått en kraftig betygsinflation, sjunkande lärartäthet och ökad skolsegregation till följd av privatiseringen. Därför bör skolan förstatligas och privata skolor samt fria skolvalet avskaffas.
Privatiseringen som enligt Carl Bildt, dåvarande statsminister, skulle ge oss världens bästa skola har kommit på skam. Den har inte gett oss ökad effektivitet, bättre kvalitet eller lägre kostnader. Istället har skolan blivit en handelsvara med vinstintresset i fokus och det kan inte ge oss världens bästa skola.

Fråga är relevant då många ungdomar lämnar skolan utan godkända betyg. Då det är kommunerna som är huvudmän ligger ansvaret hos dem. Det är dock stor skillnad mellan kommunerna och det beror till stor del på prioriteringar. Många kommuner med bra resultat prioriterar skolan medan de som väljer att prioritera annan verksamhet i kommunen har sämre skolresultat. Vi har således ett stort problem som måste lösas så snart som möjligt.

Det kan finnas flera lösningar på problemet. I första hand måste skolinspektionen skärpa kontrollen över skolorna. Regeringen bör se över regelverket så att inspektionerna blir effektiva. Skolornas bemanning måste staten bestämma för att säkerställa en bra verksamhet. Skolor som inte klarar uppsatta mål måste avkrävas kvalitetshöjande åtgärder annars hotar ett förstatligande. De skolor vars existens blir ifrågasatt p.g.a. besparingar eller dylikt bör utredas av Skolverket.

Äntligen är det en kommun som vill ha en opartisk utredning om byskolornas framtid. Ett bra och förhoppningsvis vägledande initiativ även för t.ex. Umeå. En byskola är mycket viktig för bygden. En nedläggning startar ofta en negativ utveckling som på sikt kan avfolka bygden. Då besluten ofta fattas av politiker i tätorten/staden så kanske de inte inser vådan av besluten alla gånger.

Vi läser ofta om politiker i städerna som kämpar för att öka antalet innevånare i sin stad. En egoistisk inställning som drabbar den kringliggande landsbygden och dess näringar. Därför är det ytterst angeläget att opartiska kunniga människor får tillfälle att komma till tals. För kommunpolitikerna måste barnens förutsättningar för en bra skola komma i främsta rummet och då får inte enbart ekonomin vara styrande utan även andra parametrar måste vägas in. Det som ändå vägleder besluten är när elevunderlaget inte möjliggör en kvalitetsinriktad skola enligt de bestämmelser som gäller.

Nu pågår jakten på byskolorna, nedläggningar är ledordet. Det innebär att barnen får åka till andra skolor i närmaste tätorter. I media kan vi läsa att i extremfallet kan vissa barn få åka 10 mil per dag till den nya skolan. Skoldagen blir då ca 10 timmar. Det är orimligt och helt fel. Ansvariga politiker måste besinna sig. Nedläggningar av skolorna innebär i praktiken att föräldrarna kanske måste flytta till en tätort från en fungerande ort då de måste ta hänsyn till sina barns utbildning när politikerna sviker. Det finns exempel på kommuner som har lagt ner en skola där idag, efter nedläggningen, finns en fungerande friskola. Det kan tolkas som att politikerna kan ha tagit ställning utifrån ett bristfälligt beslutsunderlag.

Alla förstår naturligtvis att för kommunerna finns det en smärtgräns ifall skolorna kan vara kvar eller inte och det är antalet barn och barnperspektivet som då måste blir styrande, inte ekonomin. Det gäller således för politikerna att öppet informera om helheten i beslutsunderlaget före beslut om nedläggning. Gäller alla styrande parametrar såsom ekonomi, konsekvensanalyser, arbetsmiljölagen och gällande kvalitetskrav. Politikerna bör besinna att hela Sverige skall leva. Att aktivt föra en politik som avfolkar landsbygden utan kvalitetssäkrade beslutsunderlag kan inte vara en väg framåt.