Sjukvårdskrisen

Vi har en allvarlig kris i den svenska sjukvården. Det fattas personal på flera nivåer och landstingen verkar vara i händerna på bemanningsföretagen. Det är stora summor som går till bemanningsföretagen varje år pengar som i stället borde satsas på högre löner och förbättrade arbetsvillkor för den egna personalen. Det görs alldeles för lite för att behålla den egna personalen. Skulle alla landsting gå samman och ha en gemensam agenda gentemot bemanningsföretagen skulle kostnaderna minska till rimliga nivåer för landstingen. Då skulle även vinsterna för bemanningsföretagen minska.

Vi har samma problem inom sjukvården som inom andra områden i välfärden där marknaden tar för sig. Nu måste regeringen en gång för alla sätta ner foten och reglera vinstuttagen. Inbetald skatt skall gå till det gemensamma inte till något annat.

Skatteplaneringen fortsätter.

Skatteverket har på regeringens uppdrag granskat de stora välfärdsbolagens skatteplanering inom lagens råmärken. De kryphål som fanns utnyttjades för att undvika bolagsskatt var i hög grad räntesnurror. Nu har den möjligheten stoppats. Skatteverket har på nytt granskat aktuella företag, de som verkar inom vård skola och omsorg, och de verkar ha upphört  att skatteplanera med räntor på ägarlån, d.v.s. räntesnurror.

Men skam den som ger sig. Nu inriktar sig företagen på koncernbidrag, ränteavdrag på externa lån och utdelningar till ägarna vilket leder till mindre skatteintäkter.

Enligt Skatteverket omsatte välfärdssektorn 2014 ca 153 miljarder kr. Ca. 5 miljarder eller 3,2 % försvann ur välfärdssektorn p.g.a. skatteplanering. Det är välfärdsjättarna som fortfarande betalar minst andel bolagsskatt. De verkar i Sverige och påstår att de anstränger sig för att göra bra insatser inom välfärdssektorn. Om de anser att skatteplanering är bra insatser så har de lyckats.

Välfärdsföretagens vinstmöjligheter.

Vinster i välfärden har under lång tid debatterats i media och i politikervärlden. Den blossar upp varje gång en verksamhet har drabbats av någon vårdskandal. Många anser att ett företag bör få göra vinst för att kunna utveckla sin verksamhet. En del menar dock att vinsterna skapar en drivkraft som ytterst kan skada vårdtagare om vinstkravet drivs för hårt. Av en helt annan upp-fattning är de som vill helt förbjuda vinster i den skattefinansierade välfärdssektorn.

Alla företag har en ambition att ständigt utveckla och förbättra verksamheten för att brukarna skall få det bättre. Denna ambition bör gälla både kommunala och privata verksamheter. Ständiga förbättringar ingår som bekant i kvalitetssystemet. När det gäller vinsterna så framstår de privata företagen som mest vinstbenägna. Den kommunala verksamheten har vårdtagarnas väl och ve som drivkraft. Effektiviseringar kommer därutöver för att minska kostnaderna för huvudmannen. Om den kommunala verksamheten behöver stimulans bör kanske någon form av bonus införas för att få jämställdhet mellan näringarna.

Riskkapitalbolagen bör förbjudas i välfärdssektorn. Deras affärsidé passar inte verksamheter där människor kan fara illa av vinstbenägna ägare som dessutom gör allt för att föra ut vinsterna ur landet för att slippa skatt. De är inte till nytta för vårt samhälle.

De seriösa välfärdsföretagen fyller väl sitt åtagande. De vinster de gör bör återinvesteras i verksamheten. Samhällets kontrollorgan bör genom inspektioner kontrollera verksamheterna. Det bör kanske införas någon form av licensiering av utförarna i syfte att skapa bra förutsättningar för att upprätthålla en god kvalitetsnivå i verksamheten. Att helt förbjuda vinster gagnar nog inte verksamheterna.